Dela sidan:

FAQ om avtal 2017-2020

(Texten är uppdaterad 20180121, 15:55)

Hur mycket blir det i löneökning?
Det totala värdet på avtalet i nuläget är drygt 12 procent varav 5,4 procent för kollektivet vid nästa revisionstillfälle i vår. Dessutom tillkommer 0,5 procent för karriär- och utvecklingsvägar i samband med det revisionstillfället.
Ytterligare 6,3 procent ligger i Karriär-och utvecklingsvägarna, ersättningstillägg för prioriterade områden, revision 2019 samt uppvärdering av lönevärde. De faller ut vid olika tidpunkter under avtalsperioden. Målet för avtalsperioden är dock 15 procent för kollektivet och vi har goda förhoppningar att nå dit.

Vad menar ni med ett mål på 15 procent?
Förbundsstyrelsen har satt ett mål att polisernas löner ska öka med 15 procent under avtalsperioden och därefter 5 procent årligen till dess att polisavhoppen upphör, poliser som lämnat yrket lockas tillbaka och platserna på polisutbildningarna fylls av kvalificerade polisstudenter. Därför måste vi fortsätta trycka på för att politikerna ska satsa på polisernas löner och därmed avsätta mer resurser till Polismyndigheten i kommande regeringsbudget.
Vårt mål på 15 procent under avtalsperioden innebär i genomsnitt en löneökning på 4700 kr i månaden beräknat på icke chefers medellön 2016 (SCB). Det innebär ett större lönelyft än vad olika politiska partier har lovat. Det totala värdet av de hittills överenskomna löneökningarna för avtalsperioden ligger på ett värde om 12 procent (jämfört mot märket på 6,5 procent).

När kan jag få min nya lön?
Förhoppningsvis har du en ny lön innan sommaren. Nu tar de regionala förhandlingarna vid och hur lång den processen blir är svårt att säga. Lönen är individuell. Besked om din nya lön får du av din närmaste chef i ett lönesamtal.

Vad innebär Karriär- och utvecklingsvägar?
Karriär- och utvecklingsvägarna ska bidra till att polisiär kompetens och erfarenhet ska synliggöras och värderas högre än tidigare. Det ska bidra till att polisyrket blir mer attraktivt. Det ska löna sig att vara duktig på sitt jobb och det ska löna sig att ha stor erfarenhet. Poliser ska kunna göra lönekarriär utan att byta yrke eller att bli chef. Läs mer här.

Varför läggs inledningsvis fokus på dem i yttre tjänst i arbetet med Karriär- och utvecklingsvägar?
Att arbetsgivaren har en inriktning att satsa lite extra mot poliser i yttre tjänst är inget nytt. De hade samma inriktning i såväl revisionen 2015 som 2016 och kommer ha det även i revisionen nu. Det betyder dock inte att det är de enda som ska omfattas av lönesatsningar med stöd av karriär- och utvecklingsvägar.

Får alla del av de pengar som ligger Karriär- och utvecklingsvägar eller är det bara chefer?
Karriär- och utvecklingsvägar syftar till att polisiär erfarenhet och kompetens ska kunna värdesättas. Dessutom ska du kunna höja din lön om du byter funktion eller verksamhetsområde. Det är alltså inte bara chefer som får tillgång till dessa pengar.

Vad menar ni med att lönerna kan fyllas på mellan revisionstillfällena?
Det lönesystem som sjösätts nu med anledning av avtalet möjliggör en långsiktig och hållbar uppvärdering av polisyrket även utanför revisionstidpunkterna. Sammanlagt ska 1,5 procent betalas ut under tre tillfällen under perioden, för dem som är kvar i en funktion och skall bidra till att belöna polisiär kompetens och erfarenhet. Man ska alltså kunna göra lönekarriär utan att byta funktion. Detta gäller för andra än chefer.
Det är ett nytt inslag i lönesystemet och en viktig pusselbit för att värdesätta den polisiära kompetensen och erfarenheten. Det nya systemet kallas KUV, Karriär- och utvecklingsvägar, men det nya är alltså att man inte måste göra det man traditionellt menar med att göra karriär genom att bli chef eller byta funktion. De som gör det – blir chefer, byter funktion eller verksamhet – kommer givetvis också kunna höja sina löner så som det varit tidigare.

Förlorar vi inte vår retroaktivitet när revision 2017 slagits ihop med revision 2018?
I de 5,4 procenten är 0,7 procent kompensation för retroaktivitet. I och med att revisionstidpunkten också har tidigarelagts för 2018 får vi också en större löneökning tidigare vilket innebär mer pengar i plånboken tidigare.
Genom att vi höjer nivåerna med 0,7 procent vid 2018 istället för att betala ut retroaktiviteten som en klumpsumma vid ett tillfälle, kommer framtida lönehöjningar bli större. Framtida ökningar utgår ju från denna revision.

Vore det inte bättre om vi hade fått ett krontalssatt avtal?
Polisförbundet har gjort bedömningen att ett krontalsatt avtal skulle leda till sämre utfall. Vi vet att Polismyndigheten skulle ha sagt nej till ett sådant avtal och då hade vi hamnat i lönenämnd. Det har inte gynnat oss tidigare.

Varför vill ni inte ha en lönetrappa?
Vi har bedömt att det inte finns några förutsättningar att nå framgång med ett tariffsystem där man med automatik uppnår olika lönenivåer. Däremot är utvecklingen av Karriär- och utvecklingsvägar en variant på en erfarenhetstrappa. Det som är skillnaden mot en automatisk lönetrappa är att med stöd av KUV kommer det göras en individuell bedömning mot fastställda kriterier för att avgöra när det är dags att ta nästa steg och då också få högre lön för det.

Alla är överens om att polislönerna måste höjas rejält, varför får vi då inte 4000 kronor var på ett bräde?
Regeringen har tillfört Polismyndigheten pengar och det är utifrån den budgeten som vi nu har förhandlat. Många politiska partier i opposition vill tillföra mer pengar till polisers löner. De flesta förslagen är en uppvärdering av lön med några tusen kronor över flera års tid. Att kraftigt höja polislönerna i en revision finns det alltså inte pengar till.
Det tar tid att göra relativlöneförskjutningar. Därför är det viktigt att politikerna fortsätter att satsa på polisen under lång tid framöver. Detta steg måste följas av många, många fler. Polisförbundets mål om 15 procent på tre år ger ett bättre utfall än de flesta politiska förslagen.

Lärarnas löner har ökat med 25 procent. Varför kan inte vi få det?
Lärarnas löner har ökat med 25 procent på sju år. Vi har 5 procents löneökningar årligen för polisen som mål. Vi tror att vi kan uppvärdera polisyrket på kortare tid än det tog för lärarna. Men det tar tid att göra en relativlöneförskjutning. Nu tar vi ett tydligt steg i den här avtalsrörelsen, men de måste följas av många fler. Politiken och arbetsgivaren måste fortsätta att satsa på sin poliskår under lång tid framöver.

Varför har polislönerna släpat efter?
Övergripande handlar det om att arbetsgivaren och politikerna under lång tid inte har värderat sin poliskår tillräckligt högt. Därför har lönerna släpat efter. Sedan finns det flera specifika händelser som bidragit till att lönerna släpat efter, till exempel en stor generationsväxling inom yrket. Men nu har politikerna förstått allvaret och insett att man måste värna sin poliskår, att det måste löna sig att arbeta för ett tryggt Sverige.

Vore det inte bättre att förhandla om endast ett 1-årigt avtal? Då skulle man kunna invänta riksdagsvalet som kommer 2018.
Då skulle vi inte ha fått ut lika mycket i den första revisionen, det vill säga den som blir nu till våren. Det är också den lönen som alla framtida löneökningar kommer att bygga på. Ju högre procentuell löneökning vi får till nu, desto större blir den totala lönesumman som nästa procentuella löneökning baseras på – det blir per automatik mer pengar att fördela nästa gång. Vi skulle också fått mindre pengar att göra förändringar i lönestrukturen med, vilket i nästa steg skulle ge mindre löneökningar med stöd av Karriär- och utvecklingsvägar och paragraf 9.
Parallellt kommer vi att kräva att regeringen skjuter till mer resurser och vi kommer att göra detta till en valfråga. Det är också ett av skälen till att vi inte har siffersatt nästa revisionstillfälle, det vill säga det som kommer 2019. Nu är det upp till bevis för de olika politiska partierna att bekänna färg och visa om de verkligen menar allvar med att de vill uppvärdera polisyrket.

Ska äldre återigen få stå tillbaka för att få ut pengar som finansierar de särskilda satsningarna?
Det är inte bra att äldre tvingats stå tillbaka så många gånger. Detta avtal innebär att de äldre inte kommer att behöva göra det. Den kollektiva löneökningen kommer inte att understiga 4,2 procent.

Varför ska polislönerna höjas mer än andras löner?
Polislönerna har halkat efter andra jämförbara yrken under lång tid och i dag lämnar många yrket på grund av den låga lönen. Till följd av detta har Sverige en polisbrist samtidigt som politikerna är överens om att vi behöver tusentals fler poliser. Därför måste polisyrket bli mer attraktivt så att fler vill stanna kvar i yrket, de som lämnat lockas tillbaka, och fler med rätt kompetens söker polisutbildningarna.

Varför är Ob-tillägget inom Polisen mycket lägre än för flera andra yrken?
Ob-tillägget är inte på den nivå vi skulle önska. Anledningen till att Ob-tillägget är sämre än flera andra yrken är att i samband med införandet av pensionslösningen Kåpan Extra 2008 fick lov att finansiera detta med vissa andra villkor. Vi genomförde vissa höjningar av Ob-tillägget i förra lönerörelsen och kommer också förhandla vidare om Ob-tillägget under den här avtalsperioden. Men vår prioritering var att höja grundlönen för Sveriges poliser.

Är det så att Polismyndigheten vill gå ifrån periodplanering och testa ett fast skiftschema som ska vara det samma över hela landet?
Både ja och nej. Arbetsgivaren har inte sagt att man vill frångå periodplanering helt och hållet, däremot att man vill prova scheman utformade som fasta listor för vissa verksamheter för att se om det är ett bra system eller inte. Vi är överens om att sådana försök ska genomföras under avtalsperioden och att de fasta listor som utformas måste träffa verksamhetsgrafen över särskilt brottsbelastad tid på ett visst sätt. Så länge man upprätthåller det och vissa övriga krav på listorna så får de se olika ut på olika ställen i landet då man behöver ta hänsyn till den lokala problematiken när man utformar dom. Försöket kommer att utvärderas av en extern aktör i form av Umeå universitet för att inte någon av parterna ska kunna påverka utvärderingen på något sätt.

Varför strejkar vi inte?
Vi har förhandlat under fredsplikt i och med att vi har ett centralt avtal klart för 2017–2020.
Det skulle inte heller ha lett till mer pengar i myndighetens och budget och därmed högre löner. Polismyndigheten har bara de pengar som regeringen har avsatt. Hade vi krävt mer än vad vi gjorde skulle myndigheten sagt nej till oss. Då hade vi hamnat i lönenämnden och löneökningarna hade blivit det samma som för övriga staten, det vill säga totalt 6,5 procent på 3 år. Vi har nu fått nästan det dubbla, med mål om ännu mer.
Därför måste vi fortsätta att sätta tryck på politikerna så att de avsätter mer pengar till Polismyndigheten och polisernas löner. Politikerna måste fortsätta prioritera polisernas löner lång tid framöver.

Varför sa Förbundsstyrelsen ja när avtalsrådet sa nej?
Det är inte vanligt att Förbundsstyrelsen går emot avtalsrådet, men det har dock hänt tidigare. Senast förra året när två förbundsstyrelseledamöter reserverade sig mot beslutet som Förbundsstyrelsen fattade efter att ha följt avtalsrådet.
Avtalsrådet är ett rådgivande organ med ledamöter utsett från respektive regionstyrelse. Det var en enkel majoritet som gav rådet till förbundsstyrelsen att rösta nej. Det är förbundsstyrelsen som är utsedd av kongressen, som tar beslutet. Där röstade en kvalificerad majoritet ja till avtalet
Förbundsstyrelsen ansåg att säga nej hade inneburit ett mycket sämre utfall för Sveriges poliser. Här och nu hade vi fått 2,2 procent för 2017. Polisernas löner har halkat efter under lång tid och Sveriges poliser har inte råd att stå tillbaka. Nu använder vi varenda krona som finns i Polismyndighetens budget. Det ger politikerna möjlighet att fylla på. I och med det här avtalet har uppvärderingsresan av polisyrket påbörjats.
Vi vet att förväntningarna, med rätta, var höga och frustrationen är stor. Många hade förhoppningar om att vi skulle ta ett större kliv. Ett nej till detta avtal hade fört oss många steg tillbaka i uppvärderingsresan av polisyrket. Polismyndigheten och politikerna måste prioritera polisernas löner under lång tid framöver. Detta steg måste följas av fler. Men vi kan inte vänta med att börja uppvärdera polisernas löner.

Hur blir det med tillägg för handledare och instruktörer?
Det är en fråga vi driver och som vi fortsätter förhandla om.

Hur blir det med tillägg för hundförare?
Det är en fråga vi driver och som vi fortsätter förhandla om. Förenklat kan man säga att det arbete som medför att man är ansvarig för en levande varelse dygnet runt och som inte har en annan ersättning ska beaktas i förhandlingarna.

Vad säger ni till medlemmar som funderar på att gå ur förbundet för att spara pengar?
Det är viktigt att komma ihåg att du inte i första hand betalar för högre lön, utan för tryggheten att slippa stå själv om något händer. Exempelvis ingår juridiskt stöd om du blir anklagad för brott i tjänsten och möjligheten att få hjälp att driva arbetsskadeärenden. Till skillnad från hos andra fackförbund ingår också arbetslöshetsersättning och vanlig olycksfallsförsäkring som gäller dygnet runt. Polisförbundet är inte det enda fackförbund som organiserar poliser, men det enda som består av poliser för poliser och är uppbyggt kring de behov vi ser är viktiga i just vårt yrke.