Dela sidan:

RPS information – Polisförbundets svar

2014-03-10 | Avtal 2013/Avtal 2014/Nyheter/Nyheter Avtal

Sedan RPS fredagen den 7 mars offentliggjort information avseende de förhandlingar som förs inom ramen för RALS/Polis finner Polisförbundet anledning att svara på det som förts fram.

 RPS information:
”Arbetsgivaren är öppen för att ta ett rejält steg för att höja ingångslönen för poliser i en takt som är möjlig utifrån bland annat ekonomiska förutsättningar. Rikspolisstyrelsen (RPS) och Polisförbundet har inte enats i pågående löneförhandlingar. Polisförbundet yrkar att en ny polis ska ha lägst 25 000 kr i månaden.”
Polisförbundet svarar:
Det stämmer att RPS och Polisförbundet inte enats i de pågående förhandlingarna. Polisförbundet har yrkat på en väsentligt höjd lägsta lön för poliser. Utifrån RPS respons gällande övriga yrkanden har Polisförbundet under förhandlingens gång framfört om en nivå på 25 000 som lägsta ingångslön.

RPS information:
”Polisen som arbetsgivare måste ta ansvar för ekonomin. Den största utgiftsposten består av löner. En höjning av ingångslönen måste finansieras och kräver därför att andra poliser avstår viss löneökning. Höjs ingångslönen till 25 000 kr i månaden kommer löneökningen för övriga poliser mer eller mindre avstanna. Det är inte en lönepolitik som RPS står bakom.”
Polisförbundet svarar:
Polisen som arbetsgivare har självklart ansvar för ekonomin, såväl beträffande löner som för övriga utgifter, för att polisen ska kunna fylla sitt uppdrag på bästa sätt.  Polisförbundet vill också vara med och ta detta ansvar och vi är även beredda att ta det ansvar vi har gentemot våra främsta uppdragsgivare, allmänheten. Just därför vill Polisförbundet driva på en positiv utveckling av polisyrket så att vi även i framtiden kan attrahera kompetenta, ansvarstagande och omdömesgilla medarbetare. Allmänheten förtjänar en fortsatt professionell polis under ständig utveckling. Polisförbundet tycker inte att dagens medlemmar ska avstå lönemedel för att höja lägsta lönenivå vid framtida anställningar av poliser. Det är precis det Polisförbundet vill motverka med en indexreglerad lägsta lön.       

RPS information:
”RPS bud innebär en höjning av ingångslönen med 1 700 kronor i månaden – från 21 300 till 23 000 kronor i månaden – det vill säga en höjning med cirka åtta procent.”
Polisförbundet svarar:
Det är rätt att RPS bud bland annat innehåller det angivna. Deras slutbud innehåller även andra delar avseende finansiering med mera och just denna del förstår Polisförbundet att man verkar vilja tala tyst om. Polisförbundet har dock inte gått ut med denna information offentligt, med hänsyn till den förhandlingssekretess RPS påkallat. Den nuvarande ingångslönen på 21 300 skulle enligt RPS slutbud bli 23 000 kronor åtminstone fram till 1/10 2015. De 1700 kronorna bleknar då i sitt värde. Skulle man göra en längre historisk tillbakablick bleknar ingångslöneutvecklingen ännu mer och vid en jämförelse med andra yrken menar Polisförbundet att yrkandet om 25 000 kronor som lägsta lön för poliser är högst rimlig. 

 RPS information:
”Med lönerevisionen 2015 samt polisernas utökade pensionsavsättning till Kåpan Extra skulle en ny polis efter 18 månaders anställning ha en genomsnittlig lön om ca 24 940 kr i månaden. Detta har Polisförbundet valt att tacka nej till.”
Polisförbundet svarar:
Att blanda in avsättningen till Kåpan extra ser Polisförbundet som mycket märkligt. Denna överenskommelse har delvis sin egen finansiering, som bland annat inneburit ökad arbetstid och indragna förmåner. Uppgörelsen syftade till att poliser skulle kunna pensionera sig tidigare än andra, bland annat på grund av yrkets påfrestningar. Att blanda ihop lön med pensionsersättning på det sätt RPS gjort är vilseledande. Därtill synes RPS ha räknat in kommande lönerevisioner fram till 1 oktober 2016 för att nå upp till angiven genomsnittlig lön – vilket Polisförbundet ifrågasätter. Sammantaget blandar RPS ihop lön och pensionsavsättning för att förmedla en genomsnittslön som inte kommer finnas i de löneutbetalningar som görs.   

RPS information:
”Polisens ekonomi är ansträngd. Polisförbundets bud i förhandlingarna innebär en kostnad för Polisen för perioden till och med 2017 om drygt en miljard kronor mer än riktmärket i det statliga löneavtalet. Det är därför inte möjligt att gå förbundets yrkande till mötes.”
Polisförbundet svarar:
Polisförbundet delar inte RPS bild av de ekonomiska effekterna. Lönespridningen inom polisen har ökat vilket medför att kostnaden för nyrekrytering i förhållande till de lönemedel som inte behöver betalas ut för de som pensioneras håller nere lönekostnaderna. Tvärtom ser Polisförbundet att det finns ett bra utrymme att höja lägsta lönen utifrån dagens lönestruktur utan att arbetsgivaren totalt sett får nämnvärt ökade kostnader. RPS slutsatser i övrigt kan inte ses som något annat än gravt missvisande och det vore klädsamt om RPS även presenterade huruvida de tänkt att dagens poliser skulle finansiera framtida anställningar. Att fullt ut bemöta RPS påståenden möter dock vissa svårigheter så länge RPS endast offentliggör valda delar av sitt slutbud.    

 RPS information:
”Eftersom RPS och Polisförbundet inte har enats om ett ramavtal måste parterna nu föra förhandlingar på individnivå gällande samtliga 19 000 medlemmar i Polisförbundet som omfattas av revisionen. Av den anledningen kommer RPS att kalla Polisförbundet till fortsatta förhandlingar.”
Polisförbundet svarar:
Polisförbundet står alltid till förfogande för förhandlingar, något som präglat Polisförbundets agerande i både denna samt övriga kollektivavtalsförhandlingar som förts med RPS. Polisförbundet stod till förfogande vid de förhandlingstillfällen som parterna initialt var överens om men vi kan konstatera att RPS slutbud stängde dörren för fortsatta förhandlingar mellan lokala parter. Behöver vi tillägga att RPS i sitt slutbud hade avvisat i stort sett samtliga Polisförbundets yrkande.

 Nyhet från Rikspolisstyrelsen som kommenterats av Polisförbundets förbundsstyrelse 2014-03-08

 

Dela sidan: