Dela sidan:

Polisens meddelarfrihet

2016-01-11 | Nyheter/Nyheter Medlem

Med anledning av den granskning Aftonbladet gjort av Polismyndighetens kommunikationsdirektörs mejl kommer här en genomgång om vad du som polis har för rättigheter att meddela information till media.

Vad är yttrandefrihet?

I Sverige har vi den äldsta lagstiftningen kring yttrandefrihet i hela världen. Första lagen, Tryckfrihetsförordningen (TF), med regler om offentliga handlingar (Offentlighetsprincipen) och med förbud om censur antogs redan 1766. Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) är Sveriges yngsta grundlag och togs i bruk 1992.

Förenklat innebär Yttrandefrihetsgrundlagen att alla svenska medborgare har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar och känslor i radio, tv, videogram, ljudupptagningar eller andra sorters upptagningar.

Ingen myndighet kan heller kräva att något som skall framföras i radio, tv eller annan sorts upptagning först måste granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ. Med ett undantag: biofilmer som ska visas för barn under 15 år.

Och du som är upphovsman/källa till ett radio-, tv-program eller liknande har rätt att vara anonym.

Vad är meddelarfrihet?

Meddelarfriheten ger dig som är offentligt anställd rätt att lämna information till medierna om i stort sett vad som helst. Denna rätt avser uppgifter ur handlingar – inte att lämna ut själva handlingarna. Och din chef får inte fråga vad du sagt, till vem du sagt, eller ens om det var du som sa det.

Med det sagt, det finns situationer där användning av din meddelarfrihet är olämplig. Under pågående förundersökning är det både oetiskt och omoraliskt att gå ut med information. Det kan inte bara försvåra utredningen utan även allvarligt skada de inblandade.

Dessutom finns tydliga begränsningar för meddelarfriheten. Du får inte uppsåtligen bryta mot vissa tystnadsplikter som finns uppräknade i 44:e kapitlet i OSL (Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)). Rent allmänt handlar det om:

Du får inte riskera rikets säkerhet. Du får alltså inte lämna ut uppgifter om du därigenom gör dig skyldig till ett allvarligt brott mot rikets säkerhet, t.ex. spioneri, högförräderi och landsförräderi.

Du får inte lämna ut hemliga handlingar. Du får inte med uppsåt lämna ut eller hantera en sekretessbelagd allmän handling på felaktigt sätt, t.ex. hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning.

Du får inte bryta mot den kvalificerade tystnadsplikten. Du får inte med uppsåt bryta mot vissa tystnadsplikter som finns uppräknade i 44:e kapitlet i OSL. Sådan kvalificerad tystnadsplikt gäller t.ex. inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, samt för präster och advokater. Kvalificerad tystnadsplikt för poliser uppstår bland annat kring uppgifter som har samband med LPT eller LVU och vid uppgifter som framkommer inom domstolsförhandlingar bakom stängda dörrar.

Repressalie- och efterforskningsförbud.

Repressalieförbud. Du får på inget sätt bli bestraffad av din arbetsgivare för att du har nyttjat din grundlagsskyddade rätt till yttrandefrihet.

Efterforskningsförbud. Din arbetsgivare är förbjuden att söka efter vem det är som är källan till informationen som spridits till media, både på arbetsplatsen och hos den mottagande nyhetsredaktionen. Dessutom har du källskydd vilket innebär att journalisten som mottagit din information inte får avslöja din identitet (om det inte är tydligt att du begått ett brott enligt ovanstående).

Har du frågor kring meddelarfriheten eller kvalificerad tystnadsplikt rörande en särskild situation? Kontakta Polisförbundet.

Dela sidan: