Dela sidan:

Debatt: ”Det är polisernas löner som är skeva”

2017-08-10 | Debattartiklar/Nyheter

Polislönerna har halkat efter så mycket att mer pengar måste till för att nå en rimlig nivå. Detta måste ske genom ett extra tillskott från politiskt håll, skriver Lena Nitz, Polisförbundet, i en replik på SvD Debatt den 3 augusti.

Jag vet inte varifrån Robert Tkalcic fått uppfattningen att jag aktivt jobbar för anställningar med lägre löner (SvD Debatt 2/8). Inget kunde vara mer fel. Det är inte de nyanställda civila utredarnas löner som är skeva utan polisernas.

Att civila utredare lönesätts utifrån sin kompetens är bra både för att de tillför värdefulla kunskaper och för att deras löner visar marknadsvärdet för relevant kompetens för utredningsarbetet. Problemet är att poliserna inte lönesätts utifrån samma kompetens. Det är detta som måste ändras och det är en fråga som måste kunna lyftas utan att det skapar klyftor mellan yrkesgrupper.

Polisernas arbetsmarknad ser dock annorlunda ut än för de flesta andra yrkesgrupper. Omsättningen måste vara mindre eftersom den är mer sårbar. När andra söker nya jobb för att få upp sin lön kan de behålla sitt yrke. Men den polis som vill höja lönen genom att byta arbetsplats måste sluta som polis. Det är effekten av att polisernas arbetsgivare inte kan matcha de löner och villkor som före detta poliser erbjuds utanför Polisen. Det har försatt oss i en allvarlig situation där allt för många poliser lämnar yrket.

Samhället har mycket att vinna på att även Polismyndigheten kan matcha löner och villkor på övriga arbetsmarknaden. Det måste emellertid gälla inte bara för civila, utan också för poliser.

Polislönerna har halkat efter så mycket att mer pengar måste till för att nå en rimlig nivå. Men det är här Robert Tkalcic uppfattar saken fel. Jag avser inte att detta ska ske på bekostnad av någon annan yrkesgrupp inom polisen. Detta ska ske genom ett extra tillskott från politiskt håll.

Poliserna måste få högre löner. Annars riskerar vi att förlora ännu fler poliser till mer välbetalda yrken. I slutändan kan det blir en samhällsfara.

Lena Nitz

Polisförbundets ordförande

Läs mer

Debatt: Även poliser måste få lön för sin kompetens

2017-08-02 | Debattartiklar/Nyheter

Idag skriver Lena Nitz en replik på Aftonbladet Debatt där hon konstaterar att det inte är de civilas löner som är skeva. Problemet är att poliser inte lönesätts efter samma kompetens. 

Jag vet inte varifrån Nina Rung fått uppfattningen att jag vill dra de civilanställda i smutsen. Ingenting kunde vara längre från sanningen. Att civila utredare lönesätts utifrån sin kompetens är bra. De kan tillföra polisen värdefulla kunskaper. Lönesättningen av de civila visar dessutom vad marknadsvärdet är för de med relevant kompetens för utredningsarbetet. Problemet är att poliserna inte lönesätts utifrån samma kompetens. Och det skapar en grogrund för missnöje och missämja på arbetsplatsen. Tyvärr bidrar Nina Rungs debattartikel till att skapa den splittring hon menar att jag står för.

Den som läser artikeln kan få uppfattningen att jag anser att polisernas löner ska höjas genom att sänka de civilanställdas löner. Men tvärtom har vi varit tydliga med att polislönerna måste höjas med extra pengar från politiskt håll. Polisförbundets roll är att argumentera och påverka dem som sitter på pengarna så att de förstår allvaret i polisernas situation. Det gör vi intensivt på många olika sätt.

Det är med andra ord inte de civilanställdas löner som är skeva utan polisernas. Varje polis som lämnar yrket för ett bättre betalt jobb är också en förlust för samhället. För att vända trenden måste personalpolitiken och arbetsvillkoren förbättras och lönerna höjas rejält.

Höjs inte polislönerna riskerar vi att förlora ännu fler poliser till mer välbetalda yrken. I slutändan kan det blir en samhällsfara.

Lena Nitz, Polisförbundets ordförande

 

 

 

Läs mer

Polisförbundet: Nationell samling krävs för polisen

2017-01-09 | Debattartiklar/Nyheter

Idag skriver ordförande Lena Nitz i Svenska Dagbladet och uppmanar regeringen till en ”nationell samling” kring polisen. En bred uppvärdering är nödvändig.

Läs mer

Läs mer

Polisförbundet: Kommunerna dömer ut vår nya polisorganisation

2016-11-28 | Debattartiklar

Debattartikeln är publicerad i Aftonbladet

Det har snart gått två år med den nya polisorganisationen. Det är två år med allt för många svarta rubriker. Ett av syftena med reformen var att polisen skulle komma närmare medborgarna.

Bland annat infördes områdespoliser som skulle ha en nära lokal förankring – att känna sitt område och vara känd i området sågs som en av förutsättningar för att lyckas i sitt uppdrag. Men så ser inte verkligheten ut hösten 2016.

Senaste veckan har situationen i polisregion Syd skapat löpsedlar.Polisen i Skåne står med 26 mord enbart i år, varav bara några enstaka klarats upp.

I dagarna har statistik presenterats som visar att polisen har historiskt usla utredningsresultat. Och fler poliser närmare medborgarna känns närmast som en utopi.

I ett uppmärksammat fall i Mellerud under året ringde människor förgäves polisen i tre timmar medan en man stal på Systemet, hotade Hemköps personal och slog sönder torgrestaurangen Börsen. Och Mellerud är bara ett exempel av många. Inte minst i glesbygden är polisnärvaron låg, ibland obefintlig.

Novus har på uppdrag av Polisförbundet frågat landets kommunalråd och oppositionsråd om deras erfarenheter av den nya polisorganisationen.

Hela 63 procent av de som svarat på vår undersökning anser att den nya polismyndigheten inte har lyckats med sin vision om fler poliser närmare medborgarna i sina kommuner. Och 43 procent av kommunalråden säger att omorganisationen påverkat polisens arbete i sin kommun negativt.

Det är bara 14 procent som anser sig vara positiva. Dessutom uppger var fjärde kommunalråd att polisens uppklarande av brott i sin kommun påverkats negativt i och med omorganisationen.

Resultaten i undersökningen är allvarliga. Omorganisationen har kostat enorma resurser och fått negativa konsekvenser för stabiliteten i organisationen. Ytterst är det medborgarna som blir lidande när inte polisen kan utföra sitt uppdrag på ett tillräckligt bra sätt. Det får stora konsekvenser för tryggheten i vårt samhälle.

Utvecklingen måste vända nu. Polisförbundet har fyra konkreta förslag.

1. Uppvärdera yrket. Kompetenstappet måste minska. Allt för många poliser lämnar kåren. Det krävs nu att arbetsgivaren dammsuger budgeten i den pågående lönerörelsen. Dessutom krävs ett nationellt krispaket med en öronmärkt polislönesatsning så att poliser kommer ifatt den övriga arbetsmarknaden.

2. Minska toppstyrningen. Det är på lokal nivå man bäst vet hur situationen ser ut. Då måste det finnas mandat att resurser och prioriteringar hanteras där. Ett arbete har inletts där det nu görs en inventering av situationen på lokalpolisområdesnivå. Vilka uppgifter måste lösas och vilka resurser finns för det. Den resursbrist som inventeringen kommer visa måste åtgärdas och ligga till grund för fortsatt arbete.

3. Avlasta polisen. Poliser lägger en stor del av sin tid på frågor som inte kräver polisiär kompetens. Det kan handla om allt från att stå vid kopiatorer, vakta arresten och sitta i receptionen och lägga alltför mycket arbetstid på administration. Poliser måste avlastas från allt som inte kräver polisiär kompetens.

4. Mer resurser. Polisen saknar i dag resurser att utföra hela sitt uppdrag. När inventeringarna på lokalpolisområdesnivå är gjorda måste fack och arbetsgivare göra gemensam sak i att presentera fakta för politikerna. Då måste antingen mer resurser tillföras eller vissa uppgifter nedprioriteras, ta bort eller läggas på andra aktörer.

I dag försöker polisen lösa en omöjlig uppgift. De som får sitta emellan är medlemmarna i Polisförbundet. De som slutligen drabbas mest är medborgarna.

Som facklig ordförande kan jag inte nog betona vikten av krisinsikt hos både polisledning och styrande politiker. Nu handlar det om att se situationen i vitögat och lösa problemen gemensamt.

 

Lena Nitz, ordförande Polisförbundet

Läs mer

Anna Nellberg Dennis: European Agenda on Migration – what role for Europe’s police forces?

2015-09-20 | Debattartiklar/Nyheter

Europeans are increasingly becoming aware of the migration crisis that the European Union (EU) is facing. Recent events in Calais, Budapest and in Turkey were front page news across Europe and sparked public, political and media outcry over the way Europe currently manages its external borders. Everyone agrees that it is imperative that political leaders step up their efforts to manage migration better. With the migration crisis, not only the EU’s internal and external security is put under pressure but also its human rights reputation is at stake.

The migration debate in Europe is very sensitive and is, like the security debate, often split between civil liberties versus freedom. In my view, it is important that we move away from this “either/or” debate when discussing the complex migration challenges. Now it is not my intention to make any political judgments but I call on policymakers to take actions, constructively, together, now.

I believe that migration management is a shared responsibility that requires increased efforts as well as mutual trust and solidarity among all relevant stakeholders involved. As President of the European Confederation of Police (EuroCOP), I can say that Europe’s police officers understand their role and are willing to play their part. However, it is important to ensure that Europe’s police officers can carry out their duties cooperatively, successfully and safely.

Following the tragic events in the Mediterranean, and the thousands of migrants who are risking their lives to reach European shores, Commission President Jean-Claude Juncker identified the migration challenge as one of his political priorities for the next five years. In May 2015, the European Commission adopted a European Agenda on Migration which sets out concrete measures to manage migration better. Although the Commission’s measures are to be welcomed, I would urge Europe’s policymakers to recognize the vital role of European police officers in this crisis, and to take action to ensure that they have the resources, skills and capacity to combat irregular migration and protecting Europe’s borders.

On 2-3 September, we had a EuroCOP Committee meeting in Prague where police officers from across Europe dealt intensively with the migration topic and discussed the specific challenges that policemen and women are currently facing. EuroCOP adopted a declaration which calls on European policymakers to step up efforts and to take immediate action to better manage migration and to take into account the role of police officers. More specifically, EuroCOP calls on policymakers to ensure that Europe’s policemen and women are provided with the appropriate support, training and resources needed to carry out their duties. Tragic recent events show that police officers are being increasingly exposed to physically and mentally extreme situations. It is therefore crucial to ensure that police officers have access to adequate support and are well-trained to manage the necessary additional roles and requirements that this situation demands.

As we all know, Mediterranean and eastern EU Member States are increasingly becoming transit countries for migrants before heading to western and northern EU Member States. Because of Europe’s open borders, the influx of migrants puts significant pressure on police officers all over Europe. Faced with serious financial cutbacks over the past several years, the capacity of national police forces is being seriously compromised. EuroCOP therefore calls on policymakers to provide adequate funding to better manage the migration challenges.

Clearly, because of Europe’s open borders, cross-border police cooperation should be further enhanced. It is essential that the specific border management responsibilities and the related challenges of certain Member States are taken into account. While recognising the fundamental differences that exist among police forces in Europe, as well as the sovereign right of EU Member States to govern law enforcement within their territories, I believe that it is of utmost importance that any obstacles that hamper enhanced police cooperation in the EU are being removed.

I know that it is not an easy task to address the challenges but if we work closely together in a spirit of solidarity, I am positive that we can protect the EU’s internal and external security and prevent further losses of migrants’ lives.

Anna Nellberg Dennis
President of the European Confederation of Police (EuroCOP).

Läs mer

Lena Nitz: Lyssna på dina poliser, Dan Eliasson

2015-08-04 | Debattartiklar/Nyheter

Debattartikeln är publicerad på SVT Opinion

 

”Poliser är missnöjda och känner sig osedda”

Fler poliser än vanligt slutar. I går rapporterade Ekot att 300 poliser har lämnat yrket de senaste 18 månaderna.

För Polisförbundet kommer detta inte som någon överraskning.

Vi har länge sagt att polisledningen måste förändra sin personalpolitik för att det inte ska få allvarliga konsekvenser för medarbetarna. I värsta fall riskeras även medborgarnas trygghet.

För ganska exakt ett år skrev jag en debattartikel i Aftonbladet där jag gav den då ännu inte utsedde blivande rikspolischefen tre förslag för att förbättra polisens arbetssituation.

Förutom att jag i dag vet vem som är rikspolischef är artikeln fortfarande lika aktuell. Missnöjet kokar i kåren och svårigheterna med omorganisationen är en viktig orsak till det.

Men det verkliga problemet går ännu djupare än så. Det handlar om att polisledningen inte värderar sina medarbetare tillräckligt högt.

Poliser är ofta i grunden väldigt lojala medarbetare. Jobbet är riskfyllt och påfrestande både psykiskt och fysiskt. Många valde yrket för att få göra skillnad för samhället.

Man ställer upp och lägger sin egen bekvämlighet åt sidan för att man upplever arbetet som oerhört viktigt, vilket det också är.

Men det finns en gräns. När man som polis upplever att ens starka engagemang och vilja att göra sitt bästa inte premieras av arbetsgivaren, då uppstår givetvis stor frustration. Det är det vi ser nu, när fler poliser än vanligt slutar.

Det har nu gått drygt ett halvår sedan den nya Polismyndigheten bildades. Polisförbundet välkomnade den nya organisationen, men vi har också flaggat för stora problem med själva genomförandet.

Vi står bakom visionerna om fler poliser närmare medborgarna och tydligare styrning, men det vi ser nu är istället en kaotisk polisiär vardag med ökad arbetsbelastning och bristande resurser.

Från fackligt håll har vi viss förståelse för att det tar tid att organisera om. Polisen är en stor och komplicerad myndighet med en verksamhet som måste fungera dyghet runt.

Men det som skapar den största frustrationen hos medlemmarna i Polisförbundet är känslan av att arbetsgivaren slår dövörat till. Den polisära kompetensen respekteras inte och tas tillvara på ett strukturerat sätt.

Situationen i Malmö är ett exempel.

Polisförbundet i Skåne var tydliga redan från början med att sommarbemanningen inte var realistisk. Men arbetsgivaren lyssnade inte och därför har vi nu en situation i Malmö som är otrygg för medborgarna.

På ett seminarium som Polisförbundet arrangerade i Almedalen lovade rikspolischefen Dan Eliasson en bättre fungerande polisverksamhet inom ett par år. Han satte till och med sitt jobb som rikspolischef i pant på att han skulle lyckas åstadkomma detta.

Jag tycker att Dan Eliasson har många goda och progressiva visioner för den nya myndigheten.

Men jag är också övertygad om att han inte kommer att nå dem utan motiverade medarbetare. Och det har han inte nu.

I stället är många missnöjda och frustrerade. Den främsta orsaken till detta är att de känner sig osedda och inte lyssnade till.

Ledarskapet i den nya myndigheten har haltat betänkligt så här långt.

Cheferna har haft en svår situation med långa tillförordnaden och osäker framtid. Det har gjort situationen ännu svårare för medarbetarna.

Bristen på lyhördhet och ödmjukhet från den nya polisledningen är ett arbetsmiljöproblem för våra medlemmar.

Men det drabbar också rikspolischefen själv, för det gör det mycket svårare för honom att göra verklighet av de förändringar som han vill åstadkomma.

Till syvende och sist drabbar det därför också medborgarna.

Därför vill jag upprepa de råd jag gav till den blivande rikspolischefen förra året, men nu riktar jag dem direkt till rikspolischefen Dan Eliasson.

  • Erbjud större delaktighet i utvecklandet av organisationen. Poliserna kan sitt jobb.
  • Förändra hierarkier och bryt tystnaden.
  • Ge medarbetarna rimliga löner och tydliga lönekriterier.

Jag är övertygad om att med trygga och motiverade medarbetare kommer förändringsarbetet att gå både lättare och snabbare. Det gagnar alltså oss alla.

Låt oss därför skapa en gemensam win win-situation istället för ett tröstlöst dödläge.

 

Lena Nitz, ordförande Polisförbundet

Läs mer

Lena Nitz till den nya regeringen: Visa handlingskraft för en professionell polis

2014-09-23 | Debattartiklar/Nyheter/Okategoriserade

Polisförbundets ordförande Lena Nitz skriver i dag på svd.se/opinion.

Läs hela debattartikeln på SvDs webb eller här nedanför:
Polisen måste bli bättre och mer effektiv. Det har sedan länge varit ett politiskt mantra. Ändå ignorerade den förra regeringen och justitieminister Beatrice Ask frågan om att göra polisutbildningen till högskoleutbildning. Polisförbundet presenterar idag siffror som visar att 66 procent av riksdagsledamöterna vill se en högskoleutbildning. Nu är det dags att visa politisk handlingskraft i frågan. Polisförbundet vill att den nya regeringen omgående ser till att frågan snabbutreds så att högskoleutbildningen kan bli verklighet.

I veckan har Polisförbundet sitt representantskap, där en av beslutspunkterna är Polisförbundets nya yrkespolitiska program, ”Tillsammans utvecklar vi en professionell polis.” En av de viktigaste punkterna i programmet är att polisutbildningen blir en högskoleutbildning.

Att polisyrket professionaliseras allt mer är en förutsättning för att polisen ska klara av att möta framtidens komplexa krav. Den framtida brottsligheten går mot att vara allt mer organiserad. Ekonomiska och IT-relaterade brott blir allt vanligare. Den kriminella världen följer i affärslivets fotspår; på samma sätt som affärsvärlden blir allt mer global, mer specialiserad och anpassar sina verksamheter efter internets genombrott så gör den illegala verksamheten samma resa och brottsligheten blir allt mer avancerad.

Att reformera polisutbildningen till en högskoleutbildning är inget nytt krav, frågan har Polisförbundet drivit länge. Det märkliga är snarare att ingenting har hänt. En valenkät som Polisförbundet genomförde före valet visade att 66 procent av riksdagsledamöterna ställer sig bakom kravet på högskoleutbildning.

Flera statliga utredningar har tidigare genomförts om polisutbildningen. Även där har slutsatsen varit att utbildningen bör omvandlas till en högskoleutbildning. Såväl utredare som remissinstanser har ställt sig positiva. Polisförbundet ställde också samma fråga till allmänheten i en TNS SIFO-mätning i juni. Där var 59 procent positiva och Beatrice Ask, som lagt frågan i malpåse, tycks inte ha stöd hos sina väljare. 64 procent av de tillfrågade i SIFO-mätningen, som uppgav att de skulle rösta på Moderaterna, var positiva till en högskoleutbildning.

Framtiden väntar inte. Utbildningen måste förändras och utvecklas. Det krävs en eftergymnasial utbildning på högskolenivå för många yrken för att ha konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Rörligheten av personal inom polisen är mycket låg. En utbildning som saknar värde utanför polisyrket har rimligen en hämmande effekt i dagens samhälle när en ung människa står inför att välja ett framtida yrke och utbildning.

För redan utbildade poliser är en reformerad vidareutbildning inom specialistområden en väg att höja kompetensen. En ny högskoleutbildning skapar också en plattform för polisforskning, så kallad polisvetenskap. Det saknas i dag en naturlig koppling mellan forskning, polisutbildning och polisverksamhet. Det angeläget att polisarbetet så snabbt som möjligt kan bedrivas utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den ”best practice” som man ofta utgår från idag är helt enkelt inte tillräcklig.

Mot bakgrund av den komplexa verklighet som poliser ska verka i, och framför allt våldsmonopolet, räcker det inte att det finns forskning på polisarbete utifrån kriminologiska, sociala, psykologiska m fl. discipliner. Polisvetenskapen måste utgå från behovet inom professionen.

Forskningen bör ges stort utrymme och rikta in sig på internationella samarbeten. All utveckling pekar på att internationellt samarbete blir allt viktigare för att utveckla verksamheten. Svensk polis har högt anseende internationellt och borde kunna vara ett föregångsland inom området.

Socialdemokraterna befinner sig nu i regeringsställning. De har gett utfästelser om att en polisiär högskoleutbildning blir verklighet med dem vid makten. Men från Polisförbundets sida är vi trötta på att vänta. Vi vill ge den nya regeringen, kommande justitieminister och utbildningsminister tre uppdrag att ta tag i direkt.

  • Tillsätt en snabbutredning för att ta fram en högskoleutbildning som leder till en akademisk polisexamen
  • Inrätta disciplinen polisvetenskap som en del av den polisiära högskoleutbildningen
  • Starta ett internationellt forskningscentrum för polisiär forskning kopplat till den nya utbildningen.

Att reformera polisutbildningen är inte enda vägen till en professionell polis. Men det är en viktig del och det finns ingen anledning att vänta när det dessutom finns politisk majoritet i frågan. Vi uppmanar därför den nya regeringen, i synnerhet kommande justitieminister och utbildningsminister att visa större handlingskraft i detta än den förra regeringen.

Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet

Fakta:
Polisförbundets frågor ställdes inom ramen för Stora valenkäten, som administrerades av PR-byrån Westander. Enkäten sändes ut till 510 ledande riksdagskandidater och svarsfrekvensen var 75 procent.

Läs mer

Lukas Moodysson svarar Polisförbundet: ”Kan ett vittnesmål vara orättvist?”

2014-09-03 | Debattartiklar/Nyheter

Hej Lena Nitz!

Inte förrän idag upptäckte jag att du hade skrivit ett svar på min artikel i Sydsvenska Dagbladet, där jag berättade om mina upplevelser vid Svenskarnas Partis möte i Limhamn.

Jag blev glad av ditt svar. Jag har nämligen längtat efter svar från poliser. (Jag gissar att det har funnits en massa polis-åsikter om min artikel på diverse sociala medier, men jag är ingen twittrare och har inte ens facebook, så de reaktionerna har jag inte sett.)

Om jag förstår dig rätt så menar du att min kritik mot polisens agerande inte är osaklig, men ändå orättvis.

Hade det varit så att jag hade påstått att jag visste allt om vad som hände i Limhamn, då skulle jag hållit med dig, då hade texten varit orättvis.

Jag vet att min artikel är ensidig och subjektiv – på samma sätt som ett vittnesmål i en rättegång bör vara ensidigt och subjektivt. Ett vittne bör endast uttala sig om sådant hen själv har bevittnat.

Och inte kan man väl säga att ett vittnesmål är orättvist bara för att vittnet inte såg allt?

Efter att artikeln publicerades har jag aktivt sökt upp människor som såg annat än vad jag själv såg. Ambulanspersonal, läkare, poliser, fd poliser, demonstranter, skadade, journalister, osv – och i många fall har jag fått kontakt och inlett samtal. Det som har förvånat mig är att inte en enda polis har tagit kontakt med mig. Ett telefonsamtal eller mail till Sydsvenskan – så hade vi kunnat byta telefonnummer eller mail-adress.

Jag skriver i min artikel att jag inte är polishatare och så är det faktiskt! Jag träffade för något år sedan en lärare vid Polishögskolan, jag skojade och undrade om det var för sent för mig att byta karriär och bli polis… Det var ju bara ett skämt – jag är en klen 45-åring… Men det fanns ändå ett litet allvar i frågan. Det finns en sida av mig som verkligen är djupt fascinerad av polisarbete, och som är väldigt positivt inställd, och som är fullt medveten om vilket svårt yrke det är! Och vilket enormt viktigt yrke det är!

De flesta människor har bara direktkontakt med poliser i situationer som är väldigt jobbiga – man ringer inte 112 för skojs skull, man ringer när livet har ställts på sin spets: rädsla, våld, smärta, olyckor, osv.

En enskild polis representerar inte bara sig själv, hen representerar samhällets kapacitet att hjälpa till när allting är totalt upp och ner.

När jag i en av de obehagligaste situationerna i hela mitt liv frågade en polis om det var en ambulans på väg och han då bara stirrade på mig och sedan lugnt gick vidare utan att säga ett enda ord – då visade han mig i just den stunden att samhällets kapacitet att hjälpa var ganska låg.

Idag vet jag att ingen dog och att ingen blev allvarligt skadad. Men det visste jag inte då. Och det visste inte heller polismannen som inte svarade på min fråga. Det låg alltså två medvetslösa människor på marken i närheten, de hade inte blivit undersökta av professionell vårdpersonal.

Jag tycker att du kommer med bra förslag i din artikel. Kommunikation. Högskoleutbildning. Handledning. Polisombudsman (det jobbet kan jag ta direkt…)

Jag håller med dig om att vi alla måste ta ansvar och öva oss på att inte bara se världen från ett håll. Det är det viktigaste av allt! Och det gäller oss alla: journalister och politiker och vänstersympatisörer och högersympatisörer och poliser och klena 45-åringar som fantiserar om att de borde ha blivit poliser i stället… Vi måste alla öva oss på att se hur det ser ut på andra sidan av kravallstaketet…

Jag tycker att din attityd är konstruktiv och öppen och förnuftig, och jag hoppas att den ska leda vidare till konkreta resultat.

Jag tycker precis som du illa om när debattklimatet blir hätskt och alltför polariserat, men jag måste ändå ifrågasätta en av de saker du skriver i din artikel.

Du hävdar att dialog-poliserna arbetade hårt på Linnégatan med att försöka kommunicera. Det är möjligt att det stämmer, jag såg inte allt. Men strax innan de ridande poliserna red rakt in i folkmassan lade jag själv märke till dessa dialog-poliser (både de svenska och de danska). Då stod de inte alls på Linnégatan, de stod på motsatta sidan torget, där det var helt lugnt. Och de pratade inte med några demonstranter, de pratade med varandra. (Enligt en polis som jag pratat med fanns det inga andra dialog-poliser på plats än de som jag såg.)

Så stämmer det verkligen att dialog-polisen försökte kommunicera?

Som sagt, jag vet inte allt! – det är möjligt att dialog-poliserna tidigare hade försökt kommunicera, men varför gav de i så fall upp, och varför var de på fel sida av torget?

 

Med vänliga hälsningar,

Lukas Moodysson

P.S. Jag var inte i Kungsträdgården i lördags, men jag följde live-rapporteringen (inklusive live-tv), och jag tycker att det verkar som att poliserna skötte sitt jobb på ett mycket bra sätt. Om jag hade jobbat inom Skånepolisen hade jag tyckt att det var lite pinsamt… Varför klarade stockholmarna det så mycket bättre än vi skåningar…? (Och om det var några som betedde sig som monster i Kungsträdgården så var det de maskerade vänsterextremisterna. Och så förstås nazisterna – de betedde sig ännu mer monstruöst.)

Läs mer

”Lukas Moodyssons poliskritik är orättvis”

2014-08-28 | Debattartiklar/Nyheter

Polisförbundets ordförande Lena Nitz skriver i dag på svt.se/opinion.

Läs hela debattartikeln på SVTs webb eller här nedanför:

”Varför betedde de sig som monster? De betedde sig avstängt, omänskligt, robotaktigt.” Så skrev regissören Lukas Moodysson i Sydsvenskan i söndags apropå kaoset i Malmö där poliser bland annat anklagats för övervåld och lögner.

En sådan beskrivning av polisen är smärtsam och oroande att läsa. Orättvis? Ja, både poliser och andra på plats beskriver bilden som långt mer komplicerad än så. Vår bild är att dialogpoliserna på Linnégatan arbetade hårt med att försöka kommunicera med motdemonstranter som inte ville lyssna alls. Moodysson stannar dock vid att beskriva sin upplevelse, vilket jag har respekt för. De senaste dagarnas mediedebatt har på flera håll uppvisat ett både osakligt och osmakligt tonläge. Åsikter presenteras som fakta och många förutsätter onda avsikter bakom handlingar som sker under extremt stark press och stress. Det är djupt olyckligt och för oss bara längre från lösningar.

Jag lyfter Moodyssons text därför att den bild av polisen som han förmedlar är antitesen till hur jag vill att en polis ska uppfattas. Poliser ska inte vara avstängda, utan kommunikativa. Inte omänskliga, utan empatiska. Inte robotar, utan människor. De utbildas för att när det är möjligt söka kommunikation, inte konfrontation. Sedan fungerar det inte alltid, och då är det viktigt att det finns arbetsmetoder som fungerar på bästa möjliga sätt.

En demokrati bygger bland annat på att medborgarna ska kunna uttrycka sina åsikter i demonstrationer och motdemonstrationer och att alla på plats ska känna sig trygga. Polisen ska godkänna tillstånd att demonstrera och se till att demonstranter och motdemonstranter kan agera utan att komma till skada.

Så blev det inte i Malmö. Varför är svårt att säga. Samma poliser tjänstgjorde i stor utsträckning i Helsingborg och Ystad före och efter Malmö och där gick demonstrationerna bra. Hur man än bedömer ansvarsfrågan så skadas polisens förtroende av eftermälet. Det oroar mig. Polisen är beroende av ett högt förtroende från allmänheten för att kunna utföra sitt arbete väl.

Polisförbundet vill att polisen arbetar så när medborgarna som möjligt med bästa möjliga förutsättningar. Därför vill vi att:

  • Polisen ska ha obligatorisk handledning
    Det är idag långt ifrån alla poliser som får handledning i sitt jobb trots att de ofta gör oerhört svåra etiska överväganden. Det måste vara en självklarhet, för att inte öka risken för psykisk ohälsa, cynism och svartvitt tänkande hos polisen.
  • Polisen ska bli bättre på att kommunicera
    Polisen som myndighet arbetar inte tillräckligt professionellt med kommunikation. Det märks inte minst när allvarliga situationer uppstår och det får olyckliga konsekvenser.
  • Polisutbildningen ska bli en högskoleutbildning
    Samhället överlag behöver en högskoleutbildad polis som arbetar utifrån forskningsbaserade metoder. När situationer urartat i kaos är det alltid klokt att fråga sig om det finns andra metoder som hade varit mer lämpliga att använda.
  • Den nya polismyndigheten instiftar en polisombudsman
    Det måste finnas enkla möjligheter för allmänheten att lämna synpunkter och frågor till polisen. Den nya polismyndigheten ska instifta en ”Allmänhetens kontaktpunkt” men Polisförbundet anser att beteckningen ”ombudsman” tydliggör rollen och uppdraget bättre

Polisen måste vara en lärande organisation. Från Polisförbundets sida vill vi se en öppen granskning av vad polisen kunde ha gjort bättre. Människor som möter polisen ska känna trygghet och inte rädsla. Men alla måste ta sitt ansvar och öva sig på att inte se världen bara från ett håll. Våldsverkare i demonstrationsleden och enögda debattörer som reflexmässigt riktar fullständigt onyanserad kritik mot polisen borde fråga sig samma sak. En hätsk polariserad debatt gagnar ingen.

Lena Nitz, ordförande Polisförbundet

Läs mer

”Till nya rikspolischefen – här är dina utmaningar”

2014-07-26 | Debattartiklar/Nyheter/Nyheter Ny organisation

Polisförbundets ordförande Lena Nitz skriver i dag på Aftonbladets debattsida.

Läs hela debattartikeln på Aftonbladets webb eller här nedanför:

Det finns ett nytt jobb att söka på Arbetsförmedlingen. Rikspolischef.  ”Regeringen söker dig som har modet, viljan och förmågan att leda en modern myndighet som utvecklas i takt med omvärlden”, står det i annonsen. Ja, att det behövs mod, vilja och förmåga är en underdrift. Som ordförande i Polisförbundet vill jag härmed rikta ett öppet brev till dig som nu söker och sedan får tjänsten som ny rikspolischef: Välkommen till en poliskår i uppror!

Du blir chef för 20 000 poliser av vilka många är otrygga och arga. Du riskerar ett stort kompetenstapp av duktiga och engagerade medarbetare därför att lönen är undermålig. Många poliser överväger allvarligt att inte gå med över till den nya polismyndighet som blir verklighet vid årsskiftet om inte ingångslönen höjs till minst 25 000 kronor. Du får vissa chefer under dig som hotar medarbetare med repressalier för att de genomfört tillåtna aktioner för högre lön. Du blir chef för en organisation där man sätter nya löner utan samtal och godtyckligt klassar in medarbetarna som A, B eller C-poliser.

Dessutom är det inte vilken verksamhet som helst du blir chef för. Den ska garantera demokratin och medborgarnas trygghet. Dygnet runt, årets alla dagar måste det finnas poliser som letar rätt på bortsprungna barn, hinner fram i tid till någon som hotar att ta livet av sig eller sätter stopp för våld och stölder. Du har dessutom höga krav på dig från politikerna att göra verksamheten mer effektiv. Jag vågar nog påstå att din företrädare på posten inte har lyckats. Ansvariga politiker är ytterst frustrerade och förväntar sig resultat snabbt. Bara så du vet.

När man ska göra en verksamhet effektivare, dessutom i samband med den största omorganisationen någonsin, förutsätter det motiverad personal. Det kommer du inte att ha. Polisförbundet är visserligen positiva till mycket i omorganisationen, som tydligare styrning och fler poliser närmare medborgarna, men ser stora problem i själva genomförandet. Riskbedömningar sopas under mattan och viktig information når inte hela vägen ut. Du måste snabbt ta krafttag när det gäller öppenhet och delaktighet om omorganisationen inte ska bli ett fiasko. Du vet, som PUST-haveriet blev.

Ja, blivande rikspolischef, som du förstår har du ett svårt och ärofullt uppdrag framför dig. Du blir chef för poliser som i grunden älskar sitt jobb, arbetar hårt och är lojala mot medborgarna och sitt uppdrag. Du har alla möjligheter att förändra upproret till något annat. Mitt tips till dig är: Kliv ut i verkligheten, prata med dina medarbetare. Börja med det här:

Ge medarbetarna rimliga löner. 25 000 från start.

Erbjud större delaktighet i utvecklandet av organisationen. Poliserna kan sitt jobb.

Förändra hierarkier och bryt tystnaden.

För min övertygelse är att med motiverade och trygga medarbetare så kommer den effektivitet som dina chefer efterfrågar att komma av sig själv.

Om du inte gör det riskerar du att det uppror som redan finns eskalerar än mer. Det kommer att få konsekvenser för tryggheten i samhället. För poliserna har fått nog nu. Situationen är allvarlig. För att kunna göra ett bra jobb så måste svensk polis värderas rätt för sitt ansvarsfulla, svåra och viktiga arbete. NU är tiden för det. Välkommen till jobbet!

Lena Nitz, Polisförbundets ordförande

Läs mer