Dela sidan:

Polisförbundet kommenterar nytt löneavtal

2018-01-18 | Nyheter/Nyheter Avtal

Ett nytt avtal är tecknat för Sveriges poliser. Det totala värdet av de hittills överenskomna löneökningarna för avtalsperioden ligger på ett värde om drygt 12 procent.

– Men det kommer att krävas mer, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

(Texten är uppdaterad 20180119, 13:20)

I dag blev det nya avtalet för närmare 20 000 poliser klart. Avtalet innebär att poliser får högre löneökningar än övriga på arbetsmarknaden. Avtalet är treårigt, med två revisionstillfällen. Det öppnar för att Polisförbundets mål om 15 procent i löneökningar på tre år kan bli verklighet.

– I och med avtalet fortsätter löneresan. Det kommer att krävas betydligt mycket mer längs vägen för att få stopp på avhoppen och för att kunna locka tillbaka fler av dem som slutat som poliser och få fler att söka till utbildningarna, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.

Den totala löneökningen för avtalsperioden är ännu inte klar.

– Vi har inte kommit överens om utrymmet för revisionen 2019. Det är för att utnyttja perioden fram till dess för att driva på för att medel frigörs inom Polismyndigheten och för att politikerna skjuter till mer pengar. Vår bedömning är att vi har goda möjligheter att lyckas med vår målsättning om att höja lönerna med 15 procent under perioden, säger Niklas Simson, förhandlingschef på Polisförbundet.

– Med den lösning vi har valt har vi sett till så att så mycket som möjligt av det resurstillskott regeringen gjort för perioden 2018–2020 används till polislöner. Vi har nu också en tydlig överenskommelse med arbetsgivaren om att det krävs fortsatta satsningar på polislönerna, säger Lena Nitz.

Satsningarna måste fortsätta till dess att de uppsatta effektmålen nåtts.

– Lönerna ska upp i en nivå där avhoppen upphör, fler rekryteras tillbaka till yrket och utbildningsplatserna fylls, säger Lena Nitz.

 

Avtalet i korthet:

  • Löneökning för kollektivet på 5,4 procent vid denna revision, 1 april 2018 (revisionstillfällena för hösten 2017 och hösten 2018 har slagits ihop).
  • Dessutom finns garantier om 0,5 procent löneökningar vid tre tillfällen för löneökningar utanför revision (ej chefer)
  • Överenskommelse om utrymmet vid revisionstillfälle två, den 1 oktober 2019, är inte satt.
  • Satsningarna på de lägst betalda poliserna fortsätter. Det gäller dem som jobbat i minst fem år och har en lön understigande 28 500 kronor.
  • Arbetet med att utveckla alternativa karriärvägar fortsätter. Det ska gå att göra karriär utan att bli chef och detta ska också återspeglas i lönen.
  • Lönetillägg för poliser som arbetar i eller mot särskilt prioriterade områden kommer utvecklas som dagtillägg och tillämpas så snart det är klart.
  • Överenskommelse om fortsatta satsningar på polislönerna.

Kontakt

Kristina Mäler

Pressekreterare Polisförbundet

070-294 10 30

Läs mer

Nytt avtal om lokala omställningsmedel klart

2017-12-21 | Nyheter/Nyheter Avtal

Ett nytt avtal om lokala omställningsmedel är klart. Nu kan medel användas till utvecklingsprojekt och ett nytt tillägg har införts. 

I ett parallellt spår fortsätter förhandlingarna om lön in på det nya året.

I  det nya avtalet finns flera nyheter som är positiva för verksamhet och medarbetare, bland annat kan omställningsmedel nu användas för olika typer av tidsbegränsade utvecklingsprojekt och det har även införts ett tillägg vid vissa längre kommenderingar. Det nya avtalet gäller från den 1 januari 2018.

Malin Thor, ombudsman Polisförbundet, ser stora fördelar med förändringarna i det nya avtalet.

– Bland annat har det funnits en utvecklingspotential när det gäller det regionala inflytandet. Avtalet medger nu helt andra möjligheter för parterna på avdelnings- och regional nivå att tillsammans identifiera och genomföra utvecklingsprojekt med hjälp av denna finansiering.

Några förändringar och tillägg i avtalet

• Under 2018 avsätts drygt 30 miljoner kronor för tillfälliga utvecklingsprojekt med omställningsliknande syfte inom regioner och avdelningar. Det ska främja både verksamhet och medarbetarnas utveckling. Hur mycket av dessa medel som regionerna och avdelningarna kan använda avgörs av antalet anställda man har – men med en lägsta nivå på 200 000 kr. Parterna på regions- respektive avdelningsnivå ska tillsammans föra dialog om tänkt syfte och ändamål för de utvecklingsprojekt man vill finansiera.

• Förflyttningstillägg vid geografisk förflyttning om förflyttningen är mer än 5 mil och innebär dagspendling om mer än 60 minuter. Tillägget är då 1 500 kr/mån under 12 månader.

• Ett nytt tillägg vid tillfällig geografisk förflyttning har också införts. Tillägget gäller vid vissa längre kommenderingar (minst tre månader) förutsatt att avståndsangivelserna är uppfyllda (mer än 8 mil och 90 min). Tillägget är på 7 000 kr/mån.

Bakgrund till avtalet

I april 2016 träffade parterna ett lokalt avtal om omställningsmedel för Polismyndigheten. Parterna enades redan då om att en uppföljning av avtalet skulle ske för att kunna utveckla och vid behov revidera avtalet. Under våren 2017 genomfördes därför dialoger med representanter från parterna på region- och avdelningsnivå för att fånga verksamhetens behov vad gäller vidareutveckling av avtalet.

Efter denna genomlysning kom man fram till att avtalet behövde förändras. Det handlade både om kvalifikationskrav och vilka aktiviteter som avtalet omfattade men också om att omställningsmedlen i alltför liten utsträckning använts till förebyggande och verksamhetsutvecklande insatser. Ett behov av större regionalt inflytande identifierades också.

Lokala omställningsmedel – protokoll och kollektivavtal

Läs mer

Förutsättningarna för polislönerna

2017-12-18 | Nyheter/Nyheter Avtal

Med anledning av frågor på sociala medier om förutsättningarna för nya polislöner:

Extra löneutrymme

Polismyndigheten har fått 2,1 miljarder kronor mer i budgeten för 2018 jämfört mot 2017. Dessa pengar ska täcka myndighetens ökade kostnader på flera områden samt ska även räcka till löner för fler anställda.

För 2018 får Polismyndigheten den summa pengar de äskat plus 365 miljoner kronor som man inte begärt. Därmed skapas ett extra utrymme för lönehöjningar i avtalsförhandlingarna.

Löneutrymmets storlek

Politiker i opposition har kommit med löften om lönehöjningar på flera tusen kronor i månaden per polis. Även regeringen har pratat om högre löner. Vissa har tolkat politikernas löften som att det finns utrymme för lönehöjningar i storleksordningen 4000 kronor mer i månaden till alla poliser här och nu.

Just summan 4000 kommer från Liberalerna. Enligt partiets egna beräkningar skulle en sådan satsning kosta 1,3 miljarder kronor. De pengarna skulle öronmärkas till löner. Några sådana öronmärkta pengar finns inte i Polismyndighetens budget för 2018.

Polisförbundets målbild

Utifrån rådande förutsättningar har Polisförbundet satt en demokratiskt förankrad målbild om en kollektiv löneökning på 15 procent under avtalsperioden – utfallet för individen kommer att variera. För att nå målbilden kommer det förmodligen att krävas politiska pengatillskott – beroende på hur Polismyndigheten fördelar budgeterade medel under avtalsperioden.

Polisförbundet anser inte att 15 procent är tillräckligt för att polislönerna ska matcha yrkets ansvar och komplexitet. De femprocentiga höjningarna måste fortsätta efter avtalsperiodens slut till dess att avhoppen upphör, poliser som slutat söker återanställning och tillräckligt många kvalificerade söker polisutbildningen. Detta är nödvändigt för att antalet poliser ska bli så många som politikerna sagt.

Avtalets finansiering

”Just i denna stund sitter Polisförbundet och Polismyndigheten och förhandlar om framtidens löner, och vi kommer givetvis att finansiera det avtalet när det är färdigt”, sa justitieminister Morgan Johansson (S) i en riksdagsdebatt den 6 december.

Det tolkades av vissa som att mer pengar skulle skjutas till. Men i en skrivelse från justitiedepartementet till Polisförbundet förtydligar Morgan Johansson uttalandet:

”De löneökningar som blir aktuella för polisen ska finansieras inom de ramar som myndigheten har tilldelats”.

Alltså med de pengar Polismyndigheten tilldelats för 2018.

Nej till avtalsförslag

Om Polismyndigheten lämnar ett bud som Polisförbundet säger nej till lämnar man förhandlingarna i oenighet och löneökningen – det så kallade oenighetsvärdet – blir vid första revisionstillfället 2,2 procent. Därefter får man förhandla om de nästa två revisionstillfällena var för sig, där oenighetsvärdet är 2,0 procent för 2018 och 2,3 procent för 2019, totalt 6,5 procent under avtalsperioden.

Risken finns att pengarna som skulle ha använts till högre polislöner istället används för att anställa fler civila. Civila behövs men det finns också politiska mål om fler poliser och för att de ska nås behövs högre polislöner.

Det finns också en risk för att politiker framöver inte kommer att vilja ge extrapengar när ett tidigare tillskott inte utnyttjats och parterna visat att man inte kan sätta nya löner på egen hand. Det vill säga att parterna inte uppfyllt grundkravet i den svenska modellen – att relativlöneförändringar måste bygga på samsyn mellan parterna.

 

Fakta: Så bestäms lönen

  • Den enskilde polisens lön sätts av lönesättande chef för de som omfattas av, eller väljer, lönesättande samtal, och av regionala parter för de som omfattas av kollektiv förhandling.
  • Dessförinnan kan lönen ha påverkats av regionala beslut om satsningar på vissa grupper…
  • … och av nationella gruppsatsningar (exempelvis på ingångslöner).
  • I avtalsförhandlingarna mellan Polismyndigheten och Polisförbundet kommer man fram till den procentuella löneökningen för perioden…
  • … som utgår från ökningen i det centrala avtalet mellan Arbetsgivarverket och OFR/S, P, O – som är det som gäller om Polismyndigheten och Polisförbundet inte enas.
  • Utrymmet för löneökningar bestäms också av hur mycket pengar regeringen tilldelat Polismyndigheten i förhållande till utgifterna.
  • Den svenska modellen utgår från att parterna ska hålla sig till industrins märke. För att kunna lägga sig över de nivåerna krävs att arbetsgivare och arbetstagarorganisation är överens, acceptans från övriga parter på arbetsmarknaden samt samhällets stöd.

 

Läs mer

Förhandlingarna inte klara före nyår

2017-12-15 | Nyheter/Nyheter Avtal

Avtalsförhandlingarna mellan Polisförbundet och Polismyndigheten blir inte klara före nyår.

Ett första avtalsförslag för avtalsperiodens löneökningar presenterades på en avtalskonferens i veckan. På konferensen deltog bland annat de regionalt förhandlingsansvariga samt regionordförandena. Dessa har nu till uppgift att hämta in synpunkter på förslaget och kommer att lämna sina synpunkter till det avtalsråd som agerar rådgivande organ till förbundsstyrelsen. Förhandlingarna pågår alltså fortfarande.

Polisförbundets mål är en årlig kollektiv löneökningstakt om fem procent under de tre år som avtalet gäller, alltså 15 procent under hela perioden. Fortsätter poliser att lämna yrket i hög takt samtidigt som platser står tomma på polisutbildningen måste löneökningen fortsätta i samma takt även efter treårsperioden.

Enas inte parterna i förhandlingarna blir det märket på arbetsmarknaden som gäller för revisionen, vilket innebär 2,2 procent för 2017.

Totalt är märket på 6,5 procent för avtalsperioden, fördelat på 2,2 respektive 2,0 och 2,3 procent för de tre åren.

 

Fakta: Så bestäms lönen

  • Den enskilde polisens lön sätts av lönesättande chef för de som omfattas av, eller väljer, lönesättande samtal, och av regionala parter för de som omfattas av kollektiv förhandling.
  • Dessförinnan kan lönen ha påverkats av regionala beslut om satsningar på vissa grupper…
  • … och av nationella gruppsatsningar (exempelvis på ingångslöner).
  • I avtalsförhandlingarna mellan Polismyndigheten och Polisförbundet kommer man fram till den procentuella löneökningen för perioden…
  • … som utgår från ökningen i det centrala avtalet mellan Arbetsgivarverket och OFR/S, P, O – som är det som gäller om Polismyndigheten och Polisförbundet inte enas.
  • Utrymmet för löneökningar bestäms också av hur mycket pengar regeringen tilldelat Polismyndigheten i förhållande till utgifterna.
  • Den svenska modellen utgår från att parterna ska hålla sig till industrins märke. För att kunna lägga sig över de nivåerna krävs att arbetsgivare och arbetstagarorganisation är överens, acceptans från övriga parter på arbetsmarknaden samt samhällets stöd.

Läs mer

Medlemsinformation om det centrala avtalet

2017-10-04 | Nyheter/Nyheter Avtal

Medlemsinformation om nya avtalet

Medlemsinformation om nya avtalet finns i länken nedan.

Onsdagen den 4 oktober tecknades ett avtal med Arbetsgivarverket för 100 000 statsanställda, däribland poliser, om löner och villkor. Därmed går startskottet för förhandlingarna om polislönerna.

Det centrala avtalet ger bland annat en siffersatt nivå för hur mycket lönerna som minst ska öka i snitt de närmaste tre åren: 6,5 procent. I förhandlingarna om polislönerna förhandlar Polisförbundet med polismyndigheterna för att få mer än så. Däremot fick vi inte igenom individgarantier. Lönesättningen är i grunden individuell och en individgaranti hade gjort att alla poliser varit garanterade något.

– Genom att vi nu tecknar ett treårigt avtal får vi stabila förutsättningar för vårt fortsatta arbete med att uppvärdera polisyrket.  Nu fortsätter förhandlingarna med Polismyndigheten, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.

Mer läsning finns i denna pdf:

Medlemsinformation om avtalsrörelsen (Fackligt uppdrag/FackNytt) 

Läs mer

Förhandlingschefens förväntningar i avtalsrörelsen

2017-09-25 | Nyheter/Nyheter Avtal

Förhandlingarna är i full gång, även om de just nu inte sker med polismyndigheterna utan på nivån över med Arbetsgivarverket.

Vi fångade förhandlingschef Niklas Simson i farten och bad honom berätta om sina förväntningar. Vad händer med extrapengarna regeringen aviserade under sommaren? 

‒ De kommer vi förmodligen kunna omsätta en hel del utav i form av löneökningar, men det blir först i höstens revisionsförhandlingar med Polismyndigheten. Innan vi kommer dit måste vi bli klara med den centrala avtalsrörelsen.

Vad är viktigast i den centrala avtalsrörelsen med Arbetsgivarverket? 

‒ Just nu ser det ut som att två frågor är de absolut viktigaste:

• Den första frågan är den frågan vi alltid driver: att vi måste ha en siffra i avtalet så att vi kan förhålla oss till märket på svensk arbetsmarknad.

• Men den andra frågan som har fått större betydelse nu, givet just att vi fått mer pengar från regeringen, det är att vi får en tillräckligt lång avtalsperiod så att vi kan jobba med den här lönemässiga uppvärderingen av polisyrket.

Vad kan medlemmarna vänta sig av extrapengarna? 

‒ Ytterligare ett steg i uppvärderingen av polisyrket lönemässigt. I och med att vi pratar om uppvärdering i förhållande till andra yrken så handlar det om löneökningar som måste vara högre än för andra yrken. Jag tror att vi kan se framför oss en revision under hösten där vi kan hitta en ny lönestruktur i Polismyndigheten. Lyckas vi med det är det ganska många medlemmar som kommer att se en ganska rejäl höjning av sina löner.

Läs mer

Att tänka på om du tar ut Kåpan Extra som lön

2017-08-31 | Nyheter/Nyheter Avtal/Okategoriserade

Från den 1 september kan du som medlem i Polisförbundet själv bestämma om den avsättning som arbetsgivaren gör till pensionssparandet ”Kåpan Extra” ska fortsätta som tidigare, eller om du hellre vill få ut den avsättningen direkt som lön. Denna möjlighet gäller medlemmar som arbetar vid Polismyndigheten.

Det här är ett val som du som individ själv måste ta ställning till baserat på din egen livssituation. Tar du ut pengarna nu som lön och konsumerar dessa kommer du att få mindre i pension från Kåpan Extra när du går i pension.

Det finns några delar att tänka på innan du fattar beslut:

  • Skatteeffekt  –  Du höjer lönen och med den även de ersättningar som utgör en del av lönen, till exempel övertidsersättning och din sjukpenninggrundande inkomst till Försäkringskassan. Det medför att du får betala mer i skatt.
  • Pensions effekt – Eftersom du höjer din lön kommer också avsättningen till din allmänna pension (orangea kuvertet) och din kollektivavtalade tjänstepension PA16 att öka.
  • Effekt för dig som närmar dig pensionen – Du som har lön över 7,5 ibb ( ungefär 39000:-/mån) och tillhör PA16, avd II ( född 87 och tidigare) har en sk. Förmånsbestämd pension. Väldigt kort förklarat innebär det att ca 60% av din lön över 7,5 ibb betalas ut som en livsvarig pension. Dessa ca 60% beräknas på genomsnitt inkomsten av dina sista 5 år i tjänst, så innan dess ger det inte denna effekt. Så antingen avsätter du dina 4,6 % till Kåpan extra och får detta placerat och sedan utbetalt under 5 år, eller så plockar du ut det som lön (högre skatt) och får sedan en högre livsvarig pension (men mindre utfall från Kåpan extra).

Har du fler frågor runt pension och avtalet vänder du dig till din regionstyrelse och pratar med pensionsansvarige där.

Om du vill ha hjälp med beräkningar om din framtida pension, vänd dig till Minpension.se eller Statens pensionverk (SPV) så hjälper dom dig.

Det nya kollektivavtalet för Polisförbundets medlemmar (Lokalt kollektivavtal om kollektiv avsättning till den kompletterande ålderspensionen (Kåpan extra)) som träder i kraft den 1 september 2017 tecknades i samband med den senaste lönerevisionen.

Vad har jag för olika pensionssparanden när jag jobbar som polis?

  • Allmän pension (orangea kuvertet) –  inbetalas till staten av arbetsgivaren för förvaltning och utbetalning.
  • Tjänstepension PA16 (vitt/blått kuvert – från Kåpan pensioner) – en kollektivavtalad tjänstepension för ALLA inom staten. Arbetsgivaren betalar in pengar till SPV (statens pensionsverk) som sedan fördelar pengarna till de olika försäkringsbolagen som den enskilde valt eller obligatorium.
  • Kåpan Extra – en extra avsättning gjord av arbetsgivaren för polismyndighetens anställda som förvaltas av Kåpan pensioner. (Det är denna del som du nu kan välja att fortsätta spara i Kåpan Extra eller ta ut som lön).
  • Eget pensionssparande – kan ske på bank eller hos försäkringsbolag. Du betalar själv in vad du vill spara och den valda banken eller försäkringsbolag förvaltar och betalar ut.
  • Om du har haft en annan arbetsgivare innan du blev polis kan det ha avsatts pengar till din pension till andra bolag, antingen genom kollektivavtal eller andra lösningar.

 

 

 

 

Läs mer

Ändrat löneavdrag vid ledighet i samband med tillfällig föräldrapenning

2017-06-29 | Nyheter Avtal

Från den 1 juli ändras Villkorsavtalet för anställda inom staten beträffande löneavdraget vid tillfällig föräldrapenning.

Ändringen påverkar löneavdraget för den som periodplanerar eller har en fast arbetstid enligt 5§ 3 mom (oregelbunden arbetstid) inom Polismyndigheten  (eller, för dem som jobbar inom Säkerhetspolisen, enligt ATA/S 5 kap).

Tidigare reglering med timavdrag för de första fem arbetsdagarna kommer nu även omfatta dag sex eller fler lediga arbetsdagar. Således kommer det inte bli en omräkning till kalenderdagsavdrag för arbetsdagar samt mellanliggande fridagar från dag sex utan löneavdrag görs från faktisk frånvaro på samma sätt som dag 1 – 5. Huvudsakligen påverkar detta löneavdraget vid uttag av tillfällig föräldrapenning vid barns födelse (10 dagarna).

Läs mer

Yrkande i avtalsrörelsen 2017

2017-06-21 | Nyheter/Nyheter Avtal

Idag utbyttes yrkanden inför den kommande avtalsrörelsen för 100 000 anställda inom staten. Polisförbundet förhandlar här tillsammans med andra fackförbund och vårt gemensamma yrkande innehåller långt mer än lönekrav:

  • Vi vill ha siffersatta löneökningar på 6,5 procent under tre år och liksom förra gången driver vi på för att få en individgaranti.
  • Vi vill också ha bättre arbetstider. Bland annat vill vi att restid i arbetet ska räknas som arbetstid.
  • Vi vill också att cheferna ska få bättre förutsättningar att klara sitt arbete vilket gynnar arbetsmiljön för alla anställda.

Utöver detta innehåller vårt yrkande en hel del ytterligare frågor som berör våra medlemmar i olika grad. Några exempel:

  • Det ska vara upp till den enskilde om han eller hon vill gå ner i arbetstid i slutet av arbetslivet i form av delpension (eller för den delen framtida flexpension för de yngre medlemmar som istället omfattas av det avtalet).
  • Sjukskrivna ska få full ersättning för inkomstförlust vid arbetsolycksfall från dag 1
  • Även skador som uppkommer vid övning, utbildning och beordrad fysisk träning ska ge samma ersättning som andra arbetsskador
  • De av våra medlemmar som är reservofficerare ska kunna fullgöra detta uppdrag utan inkomstbortfall
  • Semesterersättningen ska öka med lägst 0,05%,
  • Vid lönesättande samtal ska kvalitén och inflytandet öka innan lönerna fastställs
  • Föräldralediga och sjuka ska få samma avsättningar till pensionen som om de hade arbetat
  • Vid utlandstjänstgöring som renderar skada eller dödsfall utomlands ska full kompensation ges för försäkringar som inte faller ut.

Yrkandet i sin helhet:

Mer information:

 

Läs mer

Frågor och svar om lönerörelsen

2017-06-21 | Nyheter/Nyheter Avtal

Den 21 juni drog avtalsrörelsen igång på den centrala nivån inom staten där Polisförbundet förhandlar tillsammans med andra fackförbund. Här besvarar förhandlingschef Niklas Simson några av de vanligaste frågorna om lönerörelsen som sådan.

Vad gör Polisförbundet för att höja polisernas löner?

– Den centrala avtalsrörelsen som nu drar igång är ett av flera spår som Polisförbundet jobbar i samtidigt. Löneförhandlingarna med Polismyndigheten och Säkerhetspolisen drar igång efter att förhandlingarna på central nivå är klara. Där pågår nu förberedelser och utvärdering av den föregående revisionen. Parallellt med detta arbetar vi tillsammans med Polismyndigheten för att skapa ett system för önskade lönebilder för olika funktioner. Och sist men inte minst arbetar vi med att påverka våra politiker på riksnivå. För att åstadkomma ett lönelyft för poliser behövs mer pengar från politiskt håll.

Hur troligt är det att det blir strejk i höst?
– Det är mindre troligt nu än förra året, eftersom vi fick igenom en viktig förändring i höstas med ökat regionalt inflytande över lönesättningen.

Vad säger ni till dem som menar att Polisförbundet saknar kampvilja om det inte blir strejk?
– Strejk är inget självändamål utan ett vapen att ta till om vi inte får gehör för de frågor vi driver. För att det ska vara någon vits att strejka måste vi ha något att tjäna på det.

Vad säger ni till dem som menar att den löneutveckling som varit ändå inte är så mycket att hurra för att de hellre ser uteblivna avtal för att få visa sitt missnöje?
– När man som enskild polis får en löneutveckling i revisionen som inte motsvarar förväntningarna kan det av naturliga skäl upplevas som att den enda lösningen vore en kraftfull åtgärd som exempelvis en strejk. Men man kan också vända på det och fråga hur stor sannolikheten är att en strejk skulle generera högre polislöner? Den ofrånkomliga verkligheten är att det bara finns ett sätt att höja polislönerna och det är att se till att det kommer in mer pengar i systemet. Både i form av tillskott från politiskt håll och genom att vid varje förhandlingstillfälle se till att få ut så mycket som möjligt. Att höja polislönerna är inte gjort på en dag och inte vid ett tillfälle.

Hur lång blir nästa avtalsperiod?
– I grunden förhandlar vi om ett ettårigt avtal men det är inte uteslutet att det kan bli längre beroende på resultatet.

Vilka resultat är det som kan avgöra avtalsperiodens längd, är det lönefrågan?
– Nej, för lönefrågan är det mer avgörande hur mycket pengar som avsätts i regeringens budget. Därför har Polisförbundet ett starkt fokus på att jobba mot politikerna nu. Förhandlingarna om polislönerna drar igång efter att det centrala avtalet är klart med Arbetsgivarverket. Vårt yrkande inför förhandlingarna med Arbetsgivarverket omfattar mer än bara lönefrågan, exempelvis restiden som idag inte räknas som arbetstid, vilket vi vill ändra på.

 

Mer information:

 

Läs mer