Dela sidan:

Polisförbundet kommenterar nytt löneavtal

2018-01-18 | Nyheter/Nyheter Avtal

Ett nytt avtal är tecknat för Sveriges poliser. Det är ett av arbetsmarknadens bästa med 5,4 procent i löneökningar i denna revision.

– Men det kommer att krävas mer, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

 I dag blev det nya avtalet för närmare 20 000 poliser klart. Avtalet innebär att poliser får högre löneökningar än övriga på arbetsmarknaden. Avtalet är treårigt, med två revisionstillfällen. Det öppnar för att Polisförbundets mål om 15 procent i löneökningar på tre år kan bli verklighet.

– I och med avtalet fortsätter löneresan. Det kommer att krävas betydligt mycket mer längs vägen för att få stopp på avhoppen och för att kunna locka tillbaka fler av dem som slutat som poliser och få fler att söka till utbildningarna, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.

Den totala löneökningen för avtalsperioden är ännu inte klar.

– Vi har inte kommit överens om utrymmet för revisionen 2019. Det är för att utnyttja perioden fram till dess för att driva på för att medel frigörs inom Polismyndigheten och för att politikerna skjuter till mer pengar. Vår bedömning är att vi har goda möjligheter att lyckas med vår målsättning om att höja lönerna med 15 procent under perioden, säger Niklas Simson, förhandlingschef på Polisförbundet.

– Med den lösning vi har valt har vi sett till så att så mycket som möjligt av det resurstillskott regeringen gjort för perioden 2018–2020 används till polislöner. Vi har nu också en tydlig överenskommelse med arbetsgivaren om att det krävs fortsatta satsningar på polislönerna, säger Lena Nitz.

Satsningarna måste fortsätta till dess att de uppsatta effektmålen nåtts.

– Lönerna ska upp i en nivå där avhoppen upphör, fler rekryteras tillbaka till yrket och utbildningsplatserna fylls, säger Lena Nitz.

 

Avtalet i korthet:

  • Löneökning för kollektivet på 5,4 procent vid denna revision, 1 april 2018 (revisionstillfällena för hösten 2017 och hösten 2018 har slagits ihop).
  • Dessutom finns garantier om 0,5 procent löneökningar vid tre tillfällen för löneökningar utanför revision (ej chefer)
  • Överenskommelse om utrymmet vid revisionstillfälle två, den 1 oktober 2019, är inte satt.
  • Satsningarna på de lägst betalda poliserna fortsätter. Det gäller dem som jobbat i minst fem år och har en lön understigande 28 500 kronor.
  • Arbetet med att utveckla alternativa karriärvägar fortsätter. Det ska gå att göra karriär utan att bli chef och detta ska också återspeglas i lönen.
  • Lönetillägg för poliser i yttre tjänst utvecklas till dagtillägg.
  • Överenskommelse om fortsatta satsningar på polislönerna.

Kontakt

Kristina Mäler

Pressekreterare Polisförbundet

070-294 10 30

Läs mer

Parterna: Nytt avtal för polislöner klart

2018-01-18 | Nyheter/Nyheter Avtal

I dag enades Polismyndigheten och Polisförbundet om ett nytt löneavtal för cirka 20 000 poliser.

Avtalet, som gäller för hela avtalsperioden 2017–2020, innebär ett tydligt steg på den uppvärderingsresa som behövs för att göra polisyrket mer attraktivt. För att lyckas locka fler att vilja söka sig till myndigheten och färre att vilja lämna yrket är det viktigt att Polismyndigheten är en attraktiv arbetsgivare, med en god arbetsmiljö och goda möjligheter för de anställda att utvecklas. Parternas gemensamma målbild är därför att löneökningstakten för poliser under avtalsperioden ska ligga väl över det så kallade märket på arbetsmarknaden.

Avtalet innebär i ett första steg att två lönerevisonstidpunkter slås samman till en med utbetalning från den 1 april 2018. Polislönerna kommer i denna sammanslagna revision att öka med i genomsnitt 5,4 procent. I detta ligger också en fortsatt satsning på de poliser som tjänstgjort minst 5 år och tjänar mindre än 28 500 kronor. Därutöver införs särskilda tillägg för dem som arbetar i de särskilt prioriterade områdena. Avtalsperiodens andra lönerevision är den 1 oktober 2019.

Som ett komplement till lönerevisionerna kommer parterna att fortsatt arbeta med att tydliggöra karriär- och utvecklingsvägar för poliser, med ett inledande fokus på poliser i yttre tjänst. Karriär- och utvecklingsvägar ska bidra till att polisiär kompetens och erfarenhet ska synliggöras och kunna värderas högre än tidigare. Medel har särskilt avsatts för detta ändamål.

Parterna har sedan tidigare arbetat för att åstadkomma lönestrukturella förändringar genom exempelvis höjda begynnelselöner för poliser och särskilda lönesatsningar på poliser med några års anställningstid, liksom genom satsningar på poliser i lokalpolisområdena och i de särskilt utsatta områdena. Detta arbete fortsätter under avtalsperioden med beaktande av behovet och det ekonomiska läget.

− Jag är mycket glad över att vi genom det här avtalet tar ännu ett steg i vårt långsiktiga arbete med att uppvärdera polisyrket för att säkra den framtida kompetensförsörjningen av svensk polis. Regeringens ekonomiska tillskott till polisen har gett myndigheten möjlighet att ta detta steg. Avtalet är ett viktigt steg på vägen, men vi kommer att behöva göra mer i kommande lönerevisioner, säger rikspolischef Dan Eliasson.

− I och med det här avtalet har uppvärderingsresan av polisyrket påbörjats. Vi är också överens om fortsatta satsningar på polislönerna. Men samtidigt är vi fortfarande långt ifrån de nivåer som behövs för att mota den akuta polisbristen. Sveriges poliser har halkat efter under lång tid och detta avtal kommer att behöva följas av fler satsningar för att höja yrkets attraktivitet och mota polisbristen. Polislönerna måste stå i proportion till den kompetens, det ansvar och de tuffa arbetsvillkor poliser har. Vi kommer noggrant att följa, utvärdera och påverka hur utfallet blir på nationell och regional nivå, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

 

Avtalet i korthet:

  • Löneökningarna i periodens första lönerevision är i genomsnitt 5,4 procent.
  • I arbetet med tydliggörande av karriär- och utvecklingsvägar fokuseras inledningsvis på poliser i yttre tjänst. Särskilda medel har avsatts för att stärka sakligheten i lönesättningen inför sjösättningen av den nya systematiken.
  • Löneökningarna i periodens andra lönerevision kommer att vara beroende av behovet och myndighetens ekonomiska förutsättningar.
  • Ett tillägg inrättas för dem som arbetar mot problembilden i de särskilt prioriterade områdena.
  • Ett nytt sätt att förlägga arbetstider ska prövas i syfte att under brottsfrekvent tid bättre tillgodose allmänhetens behov av poliser och för att stärka polisernas arbetsmiljö.
  • Systematiken för polisernas tjänstegrader och möjligheten till införande av ytterligare gradbeteckningar ska ses över.

 

Kontakt

Kristina Mäler

Pressekreterare Polisförbundet

070-294 10 30

Läs mer

Förtroendet för polisen fortsätter att sjunka

2018-01-16 | Nyheter/Okategoriserade

Förtroendet för rättsväsendet och för polisen har sjunkit rejält. Det visar Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning som presenterades idag.

Drygt hälften, 55 procent, av befolkningen (16–79 år) har stort förtroende för rättsväsendet som helhet, vilket är en minskning med 6 procentenheter från 2016. För polisen har förtroendet minskat med sju procentenheter jämfört med föregående år. (54 procent 2017 jämfört med 61 procent 2016).

– Det här är oerhört allvarliga siffror. Förtroendet har inte varit så här lågt för den polisiära verksamheten sedan 2006. Det är en direkt konsekvens av polisbristen och att vi inte är tillräckligt många poliser för hela vårt uppdrag, säger Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet.

– Det är ytterligare en allvarlig signal till Sveriges rikspolischef och inte minst till Sveriges politiker. Sverige har inte haft en så låg polistäthet sedan 2007 med bara 195 poliser per 100 000 invånare. Vi måste bli fler och då måste polislönerna upp och arbetsvillkoren bli bättre.

Polisbristen får konsekvenser för människors trygghet. Brå:s undersökning visar att nästan en tredjedel av befolkningen (29 procent) oroar sig i stor utsträckning över brottsligheten i samhället. Det är en ökning sedan jämfört med året innan 25 procent upplevde stor oro över brottsligheten.

Satsningar på polisen är därför en viktig framtidsinvestering för att stärka tryggheten. Polisförbundet kräver nu att politiker från båda blocken kommer överens om långsiktigt hållbara överenskommelser.

– Politiker har under lång tid negligerat och inte prioriterat de utmaningar polisen står inför. Det ser vi resultatet av nu. Situationen kräver att de sätter sig ner och kommer överens om en långsiktig hållbar politik för polisen, säger Lena Nitz.

Läs mer

Nytt avtal om lokala omställningsmedel klart

2017-12-21 | Nyheter/Nyheter Avtal

Ett nytt avtal om lokala omställningsmedel är klart. Nu kan medel användas till utvecklingsprojekt och ett nytt tillägg har införts. 

I ett parallellt spår fortsätter förhandlingarna om lön in på det nya året.

I  det nya avtalet finns flera nyheter som är positiva för verksamhet och medarbetare, bland annat kan omställningsmedel nu användas för olika typer av tidsbegränsade utvecklingsprojekt och det har även införts ett tillägg vid vissa längre kommenderingar. Det nya avtalet gäller från den 1 januari 2018.

Malin Thor, ombudsman Polisförbundet, ser stora fördelar med förändringarna i det nya avtalet.

– Bland annat har det funnits en utvecklingspotential när det gäller det regionala inflytandet. Avtalet medger nu helt andra möjligheter för parterna på avdelnings- och regional nivå att tillsammans identifiera och genomföra utvecklingsprojekt med hjälp av denna finansiering.

Några förändringar och tillägg i avtalet

• Under 2018 avsätts drygt 30 miljoner kronor för tillfälliga utvecklingsprojekt med omställningsliknande syfte inom regioner och avdelningar. Det ska främja både verksamhet och medarbetarnas utveckling. Hur mycket av dessa medel som regionerna och avdelningarna kan använda avgörs av antalet anställda man har – men med en lägsta nivå på 200 000 kr. Parterna på regions- respektive avdelningsnivå ska tillsammans föra dialog om tänkt syfte och ändamål för de utvecklingsprojekt man vill finansiera.

• Förflyttningstillägg vid geografisk förflyttning om förflyttningen är mer än 5 mil och innebär dagspendling om mer än 60 minuter. Tillägget är då 1 500 kr/mån under 12 månader.

• Ett nytt tillägg vid tillfällig geografisk förflyttning har också införts. Tillägget gäller vid vissa längre kommenderingar (minst tre månader) förutsatt att avståndsangivelserna är uppfyllda (mer än 8 mil och 90 min). Tillägget är på 7 000 kr/mån.

Bakgrund till avtalet

I april 2016 träffade parterna ett lokalt avtal om omställningsmedel för Polismyndigheten. Parterna enades redan då om att en uppföljning av avtalet skulle ske för att kunna utveckla och vid behov revidera avtalet. Under våren 2017 genomfördes därför dialoger med representanter från parterna på region- och avdelningsnivå för att fånga verksamhetens behov vad gäller vidareutveckling av avtalet.

Efter denna genomlysning kom man fram till att avtalet behövde förändras. Det handlade både om kvalifikationskrav och vilka aktiviteter som avtalet omfattade men också om att omställningsmedlen i alltför liten utsträckning använts till förebyggande och verksamhetsutvecklande insatser. Ett behov av större regionalt inflytande identifierades också.

Lokala omställningsmedel – protokoll och kollektivavtal

Läs mer

Förutsättningarna för polislönerna

2017-12-18 | Nyheter/Nyheter Avtal

Med anledning av frågor på sociala medier om förutsättningarna för nya polislöner:

Extra löneutrymme

Polismyndigheten har fått 2,1 miljarder kronor mer i budgeten för 2018 jämfört mot 2017. Dessa pengar ska täcka myndighetens ökade kostnader på flera områden samt ska även räcka till löner för fler anställda.

För 2018 får Polismyndigheten den summa pengar de äskat plus 365 miljoner kronor som man inte begärt. Därmed skapas ett extra utrymme för lönehöjningar i avtalsförhandlingarna.

Löneutrymmets storlek

Politiker i opposition har kommit med löften om lönehöjningar på flera tusen kronor i månaden per polis. Även regeringen har pratat om högre löner. Vissa har tolkat politikernas löften som att det finns utrymme för lönehöjningar i storleksordningen 4000 kronor mer i månaden till alla poliser här och nu.

Just summan 4000 kommer från Liberalerna. Enligt partiets egna beräkningar skulle en sådan satsning kosta 1,3 miljarder kronor. De pengarna skulle öronmärkas till löner. Några sådana öronmärkta pengar finns inte i Polismyndighetens budget för 2018.

Polisförbundets målbild

Utifrån rådande förutsättningar har Polisförbundet satt en demokratiskt förankrad målbild om en kollektiv löneökning på 15 procent under avtalsperioden – utfallet för individen kommer att variera. För att nå målbilden kommer det förmodligen att krävas politiska pengatillskott – beroende på hur Polismyndigheten fördelar budgeterade medel under avtalsperioden.

Polisförbundet anser inte att 15 procent är tillräckligt för att polislönerna ska matcha yrkets ansvar och komplexitet. De femprocentiga höjningarna måste fortsätta efter avtalsperiodens slut till dess att avhoppen upphör, poliser som slutat söker återanställning och tillräckligt många kvalificerade söker polisutbildningen. Detta är nödvändigt för att antalet poliser ska bli så många som politikerna sagt.

Avtalets finansiering

”Just i denna stund sitter Polisförbundet och Polismyndigheten och förhandlar om framtidens löner, och vi kommer givetvis att finansiera det avtalet när det är färdigt”, sa justitieminister Morgan Johansson (S) i en riksdagsdebatt den 6 december.

Det tolkades av vissa som att mer pengar skulle skjutas till. Men i en skrivelse från justitiedepartementet till Polisförbundet förtydligar Morgan Johansson uttalandet:

”De löneökningar som blir aktuella för polisen ska finansieras inom de ramar som myndigheten har tilldelats”.

Alltså med de pengar Polismyndigheten tilldelats för 2018.

Nej till avtalsförslag

Om Polismyndigheten lämnar ett bud som Polisförbundet säger nej till lämnar man förhandlingarna i oenighet och löneökningen – det så kallade oenighetsvärdet – blir vid första revisionstillfället 2,2 procent. Därefter får man förhandla om de nästa två revisionstillfällena var för sig, där oenighetsvärdet är 2,0 procent för 2018 och 2,3 procent för 2019, totalt 6,5 procent under avtalsperioden.

Risken finns att pengarna som skulle ha använts till högre polislöner istället används för att anställa fler civila. Civila behövs men det finns också politiska mål om fler poliser och för att de ska nås behövs högre polislöner.

Det finns också en risk för att politiker framöver inte kommer att vilja ge extrapengar när ett tidigare tillskott inte utnyttjats och parterna visat att man inte kan sätta nya löner på egen hand. Det vill säga att parterna inte uppfyllt grundkravet i den svenska modellen – att relativlöneförändringar måste bygga på samsyn mellan parterna.

 

Fakta: Så bestäms lönen

  • Den enskilde polisens lön sätts av lönesättande chef för de som omfattas av, eller väljer, lönesättande samtal, och av regionala parter för de som omfattas av kollektiv förhandling.
  • Dessförinnan kan lönen ha påverkats av regionala beslut om satsningar på vissa grupper…
  • … och av nationella gruppsatsningar (exempelvis på ingångslöner).
  • I avtalsförhandlingarna mellan Polismyndigheten och Polisförbundet kommer man fram till den procentuella löneökningen för perioden…
  • … som utgår från ökningen i det centrala avtalet mellan Arbetsgivarverket och OFR/S, P, O – som är det som gäller om Polismyndigheten och Polisförbundet inte enas.
  • Utrymmet för löneökningar bestäms också av hur mycket pengar regeringen tilldelat Polismyndigheten i förhållande till utgifterna.
  • Den svenska modellen utgår från att parterna ska hålla sig till industrins märke. För att kunna lägga sig över de nivåerna krävs acceptans från övriga parter på arbetsmarknaden.

 

Läs mer

Förhandlingarna inte klara före nyår

2017-12-15 | Nyheter/Nyheter Avtal

Avtalsförhandlingarna mellan Polisförbundet och Polismyndigheten blir inte klara före nyår.

Ett första avtalsförslag för avtalsperiodens löneökningar presenterades på en avtalskonferens i veckan. På konferensen deltog bland annat de regionalt förhandlingsansvariga samt regionordförandena. Dessa har nu till uppgift att hämta in synpunkter på förslaget och kommer att lämna sina synpunkter till det avtalsråd som agerar rådgivande organ till förbundsstyrelsen. Förhandlingarna pågår alltså fortfarande.

Polisförbundets mål är en årlig kollektiv löneökningstakt om fem procent under de tre år som avtalet gäller, alltså 15 procent under hela perioden. Fortsätter poliser att lämna yrket i hög takt samtidigt som platser står tomma på polisutbildningen måste löneökningen fortsätta i samma takt även efter treårsperioden.

Enas inte parterna i förhandlingarna blir det märket på arbetsmarknaden som gäller för revisionen, vilket innebär 2,2 procent för 2017.

Totalt är märket på 6,5 procent för avtalsperioden, fördelat på 2,2 respektive 2,0 och 2,3 procent för de tre åren.

 

Fakta: Så bestäms lönen

  • Den enskilde polisens lön sätts av lönesättande chef för de som omfattas av, eller väljer, lönesättande samtal, och av regionala parter för de som omfattas av kollektiv förhandling.
  • Dessförinnan kan lönen ha påverkats av regionala beslut om satsningar på vissa grupper…
  • … och av nationella gruppsatsningar (exempelvis på ingångslöner).
  • I avtalsförhandlingarna mellan Polismyndigheten och Polisförbundet kommer man fram till den procentuella löneökningen för perioden…
  • … som utgår från ökningen i det centrala avtalet mellan Arbetsgivarverket och OFR/S, P, O – som är det som gäller om Polismyndigheten och Polisförbundet inte enas.
  • Utrymmet för löneökningar bestäms också av hur mycket pengar regeringen tilldelat Polismyndigheten i förhållande till utgifterna.
  • Den svenska modellen utgår från att parterna ska hålla sig till industrins märke. För att kunna lägga sig över de nivåerna krävs acceptans från övriga parter på arbetsmarknaden.

Läs mer

Total enighet råder

2017-12-14 | Nyheter

Gemensamt uttalande mot sexuella trakasserier:

Som Polismyndighet ska vi stå längst fram när det gäller att värna människors lika värde, både i mötet med varandra och i mötet med medborgarna. Det är centralt för vår legitimitet och grundläggande för vår trovärdighet. Vårt uppdrag och vårt förtroende lämnar inte utrymme för sexuella trakasserier eller kränkningar av något slag.

De som med stort mod har delat med sig av sina berättelser i Metoo-uppropen som även omfattar polisanställda, har satt ljuset på missförhållanden som skett i det fördolda alldeles för länge.

Som arbetsgivare, som arbetstagarföreträdare och som skyddsombud kommer vi – på alla nivåer – att säkerställa att de här frågorna stannar kvar i ljuset. Tillsammans vill vi ta ansvar för långsiktiga förändringar där vi går från att hantera symtomen till att åtgärda orsakerna. Nu krävs tydlighet och handlingskraft.

I detta står vi helt eniga!

Dan Eliasson, Polismyndigheten

Lena Nitz, Polisförbundet

Karin Svenning, ST inom polisen

Lars Modig, Saco-S

Karna Tillheden, Seko polisen

Emma Cronberg, nationellt huvudskyddsombud

Giesela Swedborg, nationellt huvudskyddsombud

Sexuella trakasserier på arbetsplatsen

Läs mer

Bättre ersättning till reservofficerare

2017-12-04 | Nyheter

20 procent av den fasta lönen ska betalas till bland annat poliser då de tjänstgör som reservofficerare. Det fastslås i en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare.

Nu får poliser bättre ersättning för insatser inom Försvarsmakten. Överenskommelsen mellan Arbetsgivarverket och Polisförbundet innebär att den som tjänstgör som reservofficer får 20 procent av sin fasta lön – utöver ersättningen från Försvarsmakten.

För att få ersättning ska tjänstgöringen vara kopplad till:
• skärpt beredskap
• eller skyldighet för totalförsvarspliktiga att tjänstgöra
• eller när reservofficeren tjänstgör enligt sin upprättade tjänstgöringsplan hos Försvarsmakten.

Polisförbundets ombudsman Martin Åberg tycker att det är bra att regleringen är enhetlig och förutsägbar.

– Mitt råd är att reservofficerare ska kontakta Försvarsmakten inför tjänstgöringen och fråga om den ingår i tjänstgöringsplanen, säger Martin Åberg. Säger Försvarsmakten nej kan man tacka nej till tjänstgöringen eftersom det inte finns någon skyldighet att delta. Vill man ändå ha in medlemmen kan de lägga till tjänstgöringen i planen.

Det enda som krävs för att man ska få ersättningen utbetald är att reservofficerens myndighet kontaktar Försvarsmakten och får bekräftat att tjänstgöringen omfattas av planen. Parterna är överens om att tjänstgöringsplanen kan förändras när som helst.

Ändringen i villkorsavtalet där detta regleras gäller retroaktivt från och 7 mars 2017.

Läs mer

Så jobbar Polisförbundet med skadestånd

2017-11-29 | Nyheter

Insatspolisen, som inte vill skylta med sitt ansikte och namn, fick till slut 98500 kronor, men riskerade först att bli helt utan skadestånd och vände sig därför till facket.

Att vara polis ska inte vara en nackdel när man söker skadestånd, tvärtom. Därför arbetar Polisförbundet för att ändra systemet och driver rättsfall som syftar till att ändra praxis. Exempelvis fick två insatspoliser i höstas 98 500 kronor vardera med hjälp av juridiskt stöd av Polisförbundet.

De två insatspoliserna vände sig till Polisförbundet efter att Brottsoffernämnden sagt nej till att betala ut det skadestånd för mordförsök som tingsrätten och hovrätten tilldömt dem. Brottsoffermyndigheten avslog deras begäran med motiveringen att poliserna visste att de åkte till en skottlossning och att de utrustat sig därefter.

– Vi var givetvis besvikna över tolkningen, inte bara för vår egen skull, utan för alla kollegor som kan drabbas. Får man inte ersättning när man stått öga mot öga med ett kulgevär riktat mot sig, när ska man då få ersättning som polis? Krävs det att man får en kula i sig? frågar sig en av de drabbade.

Eftersom de båda insatspoliserna haft rättshjälp genom Polisförbundet under domstolsförhandlingarna, föll det sig naturligt att återigen kontakta Polisförbundet för att driva frågan vidare. Detta ledde till att Brottsoffermyndigheten ändrade sitt beslut och i september fick insatspoliserna 98 500 kronor vardera i skadestånd för mordförsök.

Fredrik Westin är ombudsman på förbundskansliet och den som tog hand om ärendet.

– Som det är idag är du som enskild polis tvungen att driva detta själv. Vi vill istället att staten ska betala ut ersättningarna och sedan driva in pengarna från förövaren. Ett sådant system skulle ha flera positiva effekter, säger han.

Dels skulle poliserna inte behöva hålla på med långa och komplicerade rättsprocesser och det skulle vara givet på förhand vilken summa som gäller för olika brott. Dels skulle ett sådant system ge en annan effekt som är minst lika viktig:

– Det blir ett viktigt signalvärde. Det ska kosta på att angripa poliser.

Polisförbundet har fört upp frågan i samtal med Polismyndigheten. För att få till en ändring krävs också att politikerna agerar, förklarar ombudsman Tobias Virolainen.

– Vi lyfter skadeståndsfrågorna varje gång vi träffar politiker i olika sammanhang, säger han. Blåljusutredningen, som regeringen tillsatt, kom till efter påtryckningar från bland andra Polisförbundet. Och i november fick utredningen även i uppdrag att titta på kränkningsersättning. Även där har Polisförbundet varit drivande.

Blåljusutredningen ska lämna förslag för att stärka det straffrättsliga skyddet för blåljuspersonal.

 

Polisförbundets krav:

  • Skärp straffen för brott mot blåljuspersonal
  • Stärk polisers rätt till kränkningsersättning
  • Staten ska betala ut ersättningarna och kräva förövarna på pengar

 

Kontakta facket lokalt om du haft problem med att få ut skadestånd. Glöm inte att också kontakta skyddsombud om du drabbats av en arbetsskada i samband med händelsen.

Läs mer

Hallå där Niklas Simson, förhandlingschef på Polisförbundet!

2017-11-29 | Nyheter

Förhandlingschef Niklas Simson
Foto: Pernille Tofte

Just nu pågår det löneförhandlingar på nationell nivå.

Hur går det med löneförhandlingarna?
Just nu är vi inne i ett intensivt förhandlingsläge. Den här och nästa vecka är ett antal förhandlingsmöten inplanerade. Vi hoppas kunna presentera ett slutläge för våra ombud på Polisförbundets avtalskonferens den 12 december.

Vad händer efter det?
Målet är att vi ska ha ett avtal klart med Polismyndigheten till årsskiftet. Därefter tar de regionala förhandlingarna vid. Förhoppningsvis kan våra medlemmar se fram emot en ny lön innan sommaren nästa år.

Hur prioriterar ni bland alla viktiga frågor?
Lönefrågan är naturligtvis viktigast. Jag har sagt det förr – förhandlingarna måste leda till en tydlig uppvärdering av polisyrket. Nu jobbar vi på ett avtal som gör att en stor del av löneresultatet syns i medlemmarnas lön redan nästa år.

Hur skulle du beskriva den här avtalsomgången?
Det är en positiv anda vid förhandlingsbordet. Jag har jobbat som central förhandlingspart sedan 2003 och jag har aldrig varit med om samma samsyn kring lönefrågan mellan arbetsgivare och fackförbund. Men vi får se hur långt pengarna räcker. Det kommer att behövas ytterligare resurser längre fram.

Läs mer om Polisförbundets yrkanden i avtalsrörelsen

Läs mer