Regeringen beslutar i dag att ge Rikspolisstyrelsen i uppdrag att utveckla polisens grundutbildning. Förslaget innebär att polisstudenter kan få högskolepoäng för vissa delar av polisutbildningen vid alla nuvarande utbildningsorter. Polisförbundet anser att beslutet är ett bakslag för utvecklingen av svensk polis. 

– En högskoleutbildning är en av de viktigaste åtgärderna för en effektiv polisverksamhet. Återigen visar regeringen att man inte inser vikten av en välutbildad poliskår. Att svensk polis har samma kunskapsgrund och kompetens som poliser i våra grannländer är nödvändigt. Regeringens urvattnade förslag är inte att ta ansvar för framtidens brottsbekämpning, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.

Polisförbundet har under lång tid drivit frågan om att polisutbildningen ska kopplas till forskning och bli en högskoleutbildning.

– Med de allt större krav som ställs på att analysera och omsätta kunskap till praktiskt polisarbete måste vi ha samma kunskapsgrund som övriga rättskedjan. Därför måste utbildningen göras om till en högskoleutbildning kopplad till forskning, säger Lena Nitz.

Den andra delen av regeringens uppdrag innebär att Rikspolisstyrelsen ska utreda behovet av att personer med annan utbildning ska få utföra polisiära arbetsuppgifter som idag enligt lag endast får utföras av poliser.

Polisförbundet välkomnar specialister eftersom poliskåren får en bredare kompetens. Men vi anser att det är viktigt att hålla isär begreppen polis och specialist. En polis har genom sin yrkesroll en större flexibilitet att
användas i polisorganisationens kärnverksamhet och kan genom sin kompetens och utbildning användas i båda inre och yttre tjänst.

– Det handlar om att poliser ibland fattar beslut om integritetskränkande åtgärder. Exempelvis genom att först ingripa vid en misshandel, omhänderta och kroppsvisitera en person för att sedan ansvara för att slutföra utredningen. Det ligger i medborgarnas intresse att sådana befogenheter sprids på så få händer som möjligt i samhället, säger Lena Nitz.

Läs mer om Polisförbundets syn på polisutbildningen och polisens profession i vårt yrkespolitiska program.

För mer information, välkommen att kontakta:

Ulrica Nordström
Kommunikatör
0703-99 86 00

Det fackliga förhandlings- och samverkansorganet OFR/S, P, O* har idag tecknat ett nytt avtal med Arbetsgivarverket för cirka 100 000 anställda inom staten. Avtalet gäller från 1 oktober till den 30 september 2013.

Avtalet ger ett lägsta löneutrymme på 2,6 procent det kommande året. Ett större löneutrymme kan förhandlas fram lokalt på myndighetsnivå. Motparten Arbetsgivarverket har upprepade gånger velat ha avtal utan fastställda löneökningar som ska löpa på tillsvidare.

– Vi är nöjda med att vi har fått igenom 2,6 procents löneökning i avtalet eftersom det ger våra medlemmar ett konkret värde. Vi vet att medlemmarna inte är intresserade av avtal utan värden, säger Åsa Erba-Stenhammar, förhandlingsledare för OFR/ S, P, O.

OFR/ S, P, O har också uppnått:

• Förbättrade lokala löneprocesser
• En partsgemensam arbetsgrupp om hot och våld
• Höjt garantibelopp för uttag av semester till 1250 kronor per dag
• Möjlighet att tillämpa trygghetsavtalet för soldater utreds
• Restiden bör beaktas när arbetstiden planeras

För mer information, välkommen att kontakta:

Sofia Johansson, pressansvarig ST.
Telefon: 070-314 52 73

Daniel Skoglund, pressansvarig Officersförbundet
Telefon: 076-525 40 85

Hanna Hernefeldt, informatör Polisförbundet
Telefon: 070-399 86 00

*OFR/Statstjänstemän, Poliser, Officerare är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor som tillsammans organiserar cirka 100 000 anställda. Medlemmarna finns inom Fackförbundet ST, Polisförbundet, Officersförbundet, Lärarförbundet, Vårdförbundet, Försvarsförbundet, Tull-Kust och Ledarna.

Det statliga avtalet gick ut igår, den 30 september. Intensiva förhandlingar pågick in i det sista.

Parterna, det fackliga förhandlings- och samverkansorganet OFR/ S, P, O* och Arbetsgivarverket, kom då överens om att prolongera avtalet med två dagars uppsägningstid. Avtalet berör cirka 100 000 anställda inom staten.

­– Vi har goda förhoppningar att teckna ett nytt avtal inom kort, säger Åsa Erba-Stenhammar, förhandlingsledare för OFR/S, P, O.

OFR/S, P, O yrkande är bland annat:

- Löneökningar i linje med övriga avtal på marknaden, fastställda i siffror.
- Kvalitetssäkra arbetet med att förebygga hot och våld
- Höjning av semesterlönegarantin
- Förbättra den lokala löneprocessen
- Trygghetsavtalet ska tillämpas även för soldater

För mer information, välkommen att kontakta:

Sofia Johansson, pressansvarig fackförbundet ST
Telefon 070-314 52 73
Daniel Skoglund, pressansvarig Officersförbundet
Telefon 076-525 40 85
Hanna Hernefeldt, informatör Polisförbundet
Telefon 0703-99 86 00

*OFR/Statstjänstemän, Poliser, Officerare är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor som tillsammans organiserar cirka 100 000 anställda. Medlemmarna finns inom Fackförbundet ST, Polisförbundet, Officersförbundet, Lärarförbundet, Vårdförbundet, Försvarsförbundet, Tull-Kust och Ledarna.

I budgetpropositionen för 2013 presenterar regeringen ökade anslag till rättsväsendet. Regeringen föreslår även att Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna ombildas till en myndighet den 1 januari 2015.

– Att regeringen gör satsningar på rättsväsendet är bra. Men samtidigt som Polisen går in i den största omorganisationen på 60 år förväntar sig regeringen väsentligt förbättrade verksamhetsresultat. Det är inte realistiskt, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.

Både Polisorganisationskommittén och vissa remissinstanser har konstaterat att det är svårt att undvika en minskad produktivitet i samband med en så omfattande organisationsförändring.

– Omorganisationen påverkar medlemmarna redan nu. Bland annat finns det en oro för att man ska bli omplacerad geografiskt. Det är en av Polisförbundets viktigaste frågor att bevaka i samband med omorganisationen, säger Lena Nitz.

Läs mer om hur Polisförbundet arbetar med Polisens nya organisation här.

Nästan sex av tio poliser har avstått från att framföra kritik på grund av rädsla för repressalier. Störst är andelen i Stockholm, Norrbotten och Örebro. Det visar en ny medlemsundersökning som Polisförbundet har gjort. 

– Det är helt oacceptabelt att poliser inte vågar framföra kritiska synpunkter på hur polisarbetet kan göras bättre och effektivare. En tyst organisation är ett hinder för att utveckla verksamheten och bidrar knappast till att göra polisen till en effektiv, modern och attraktiv arbetsplats, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

– Våra medlemmar måste kunna utrycka synpunkter på verksamheten och hur den kan förbättras utan att behöva oroa sig för repressalier. Den här tendensen är djupt oroväckande med tanke på den stora omorganisation som Polisen står inför, säger Lena Nitz.

Fakta från undersökningen

57 % av poliserna har avstått från att framföra kritik/synpunkter på grund av rädsla för eventuella repressalier.

65 % av poliserna som arbetar i yttre tjänst har i stor utsträckning avstått från att framföra kritik/synpunkter på grund av rädsla för repressalier.

Resultaten visar även att poliser med längre tjänstgöring, 67 % – i större utsträckning än nyanställda har avstått från att framföra kritik/synpunkter.

Enkäten skickades till 3 000 slumpvis utvalda medlemmar i Polisförbundet av vilka 1 127 svarade. Svarsfrekvensen uppgår till 38 %. Resultat och metodbeskrivning samt svarsfrekvens presenteras i bifogad medlemsundersökning.

I dag ska samtliga remissinstanser ha lämnat synpunkter på betänkandet ”En sammanhållen svensk polis” – SOU 2012:13. Polisförbundet välkomnar utredningens förslag att slå ihop landets 21 självständiga myndigheter till en polismyndighet.

– Syftet med omorganisationen är att effektivisera polisen och att ge alla medborgare samma möjligheter till rättssäker behandling och polisiär närvaro oavsett var i landet man bor. Genom en tydligare ledning och ett tydligare uppdrag kommer fler poliser att kunna ägna sig åt polisarbete, att minska brottsligheten och öka tryggheten, säger Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet.

– En avgörande faktor för att omorganisationen ska lyckas är att samverkan för utveckling mellan parterna fungerar. Jag är oroad över att det idag finns flera myndigheter där samverkansavtalen har sagts upp på grund av brist på delaktighet. Vi får också signaler om att det är svårt att framföra kritik och det skapar inte ett tryggt arbetsklimat i en organisation som står inför en stor omgörning, säger Lena Nitz.

I remissvaret skriver Polisförbundet bland annat:

Etisk grupp
Polisförbundet föreslår att en partsammansatt etisk grupp inrättas. Gruppens uppgift är att ta omhand synpunkter via ”Allmänhetens kontaktpunkt” och interna synpunkter för att undanröja och förebygga systemfel eller misskötsamhet. Målet är att Polisen ska bli en lärande organisation i ständig utveckling.

Polisutbildningen
Polisförbundet anser att det är anmärkningsvärt att kommittén inte lyft fram vikten av att polisutbildningen i framtiden bör bli en akademisk utbildning. En akademisk polisutbildning skulle stärka polisens förmåga att utvärdera den egna verksamheten, ta till sig aktuell forskning på området och bidra till att nå ett bättre verksamhetsresultat.

Kollektivavtalen ses över
Polisförbundet anser att alla kollektivavtal kring anställningsvillkor måste ses över så att dessa fungerar i den nya organisationen.

Inom den nybildade myndigheten ska det vara klarlagt vad arbetstagaren har för arbetsuppgifter, var arbete ska utföras och var inom organisationen arbetstagaren arbetar. Personalen ska inom den nya myndigheten inte godtyckligt kunna disponeras enbart utifrån arbetsgivarens krav.

Arbetsmiljöarbete
För att den tänkta organisationsförändringen ska falla väl ut är det av största vikt att förändringen sker i enlighet med det systematiska arbetsmiljöarbetet. De lagstadgade kraven på riskbedömning rörande risken för ohälsa och olycksfall måste efterlevas.

Remissvaret och pressmeddelandet i sin helhet hittar ni i bifogat dokument.

Läs mer om Polisförbundets arbete och syn på Polisens nya organisation här.

Har du frågor om den nya organisationen? Mejla till: nyorg[at]polisforbundet.se

Ny förhandlingschef på Polisförbundet blir Björn Kellerth som idag är ledamot i förbundsstyrelsen och förbundsområde Stockholm. Björn tillträder sin befattning på Polisförbundets kansli under sommaren.

- Vi är mycket glada över att vår nya förhandlingschef snart är på plats. Björn har de egenskaper som krävs för att bidra till att förbättra våra medlemmars anställningsvillkor. Han har genom sin långa fackliga erfarenhet både ett bra kontaktnät och har visat prov på bred kunskap i de frågor som förbundet driver, säger Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet.

- Jag är glad och ser fram emot att få driva de frågor som berör våra medlemmars arbetsvillkor och hoppas kunna göra det på ett framgångsrikt sätt, säger Björn Kellerth.

Fakta om Björn

• Björn Kellerth är polis sedan 1990
• Bor i Sollentuna
• Född 1967
• Började arbeta fackligt 1993 och har jobbat fackligt på heltid sedan 1998.

För mer information, kontakta:
Hanna Hernefeldt
Informatör
0703-99 86 00

I dag presenterades Polisorganisationskommitténs utredning som föreslår att Polisen ska omorganiseras och bli en myndighet. Polisförbundet välkomnar förslaget. En nationell myndighet är ett steg i rätt riktning mot att skapa en tydligare ledning och styrning. Dagens 21 självständiga polismyndigheter är ett hinder för att uppnå allmänhetens krav på en effektiv och välfungerande organisation.

– Viktigast i det arbete som kommer är att fokusera på att utveckla en verksamhet som ger rätt förutsättningar för ett bra polisarbete.  Med en myndighet och olika regioner blir det enklare att samla specialistkompetens och lättare och att erbjuda medborgarna lika polisiärförmåga över hela landet, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.

Förslaget kommer att påverka Polisen på många områden. I det kommande förändringsarbetet har Polisförbundet, Saco, Seko och ST valt att samarbeta för att vara en konstruktiv part i utvecklingsarbetet. Facken har beslutat att i första hand identifiera frågeställningar och ta fram relevanta synpunkter och konkreta förslag. 

– Vi har tidigare betonat vikten av att Polisen behåller den lokala förankringen i samhället även under en central polismyndighet, säger Lena Nitz. 

Förslaget om en Allmänhetens kontaktpunkt är bra och Polisförbundet föreslog redan i höstas att inrätta en Polisombudsman för att ta hand om allmänhetens behov av att framföra synpunkter på Polisens arbete.

För mer information, kontakta:
Elizabeth Zaar
Press- och opinionsansvarig
0703-99 86 00

Nästan åtta av tio svenskar, 78 procent, anser att dagens polisutbildning bör göras om till en treårig högskoleutbildning, motsvarande exempelvis utbildningen till fritidspedagog eller sjuksköterska. Det visar en ny Sifo-undersökning.

– Medborgarna har rätt att förvänta sig en polis som har den allra bästa utbildningen för att kunna bekämpa brott och öka tryggheten i samhället. Vi behöver veta att Polisen gör rätt saker. Att allmänheten vill att Polisen ska ha samma kunskapsgrund som andra samhällsbärande yrkesgrupper är rimligt och inte alls förvånande, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.

Undersökningen visar också att nästan hälften av svenskarna, 49 procent, tror att polisutbildningen redan är en högskoleutbildning. Och endast var femte person känner till att den nuvarande polisutbildningen som är 2,5 år inte ger någon högskoleexamen.

– Den utbildning vi har i dag behöver moderniseras och framför allt kopplas till forskning på polisarbete i polisvetenskap. Det är inte konstigt att allmänheten tror att vi har en högskoleutbildning, det heter ju Polishögskola. Men det är en benämning som saknar täckning i dag och det tycker vi är fel, säger Lena Nitz.

Undersökningen genomfördes av Sifo på uppdrag av Polisförbundet. Totalt intervjuades 1000 personer under perioden 30 januari – 3 februari 2012.

Kontaktperson:
Elizabeth Zaar
Press-och opinionsansvarig
0703- 99 86 00

Polisförbundet är ett fackförbund som organiserar de flesta yrkesverksamma poliser i Sverige. Vi har ca 20 500 aktiva medlemmar vilket inkluderar studerande vid polisutbildningarna. Dessutom har pensionerade poliser möjlighet att vara medlemmar i Polisförbundet. Cirka 1 300 förtroendevalda och 25 anställda arbetar med att skapa goda arbetsvillkor för medlemmarna genom medlemsservice, förhandlingar och påverkan av beslutsfattare på olika nivåer.

I går sköts ytterligare en person till döds i Malmö. Inte långt från brottsplatsen inträffade också en explosion vid en närpolisstation. Polisförbundet ser allvarligt på händelserna och är mycket bekymrade över utvecklingen.

- Det som sker just nu i Malmö är ytterst oroväckande. Den senaste tidens dödsskjutningar är djupt beklagliga för offren, medborgarna och för polisen. Våra medlemmar gör sitt yttersta för att öka tryggheten för människor i samhället. Att nu en närpolisstation har utsatts för attentat är därför att betrakta som ett angrepp mot demokratin, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.

Polisen i Skåne arbetar hårt med att komma till rätta med den eskalerade våldsutvecklingen i Malmö under det senaste året. Det ställer stora krav på personalen.

- Det är bra att regeringen och polisen kraftsamlar mot den här typen av brottslighet. Men det här påverkar givetvis arbetsmiljön för polisen och därför är det viktigt att ge rätt resurser för att upprätthålla tryggheten i samhället. Det är också viktigt att polisen får allmänhetens stöd när de själva blir utsatta för attentat och hot, säger Lena Nitz.