Hur skattemedel fördelas 

Fördelningsprincipen för skattemedel är enkel: Får någon verksamhet en större bit av kakan blir det mindre över till andra – eller så krävs ökade skatteintäkter för att göra skattekakan större. Av den del av skattepengarna som fördelas till utgiftsområdet ”rättsväsendet” går över hälften av pengarna till Polismyndigheten.

Personal kostar mest

Personalkostnader är Polismyndighetens absolut största utgiftspost. Eftersom de är höga i förhållande till lokalkostnader och övriga driftskostnader är det svårt att inom verksamheten få till några större löneökningar enbart genom en omfördelning av pengar. Det krävs resurstillskott från politiskt håll.

Förhandlad lägstanivå

”Lägstanivån” för löneökningar inom staten bestäms genom avtal mellan Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR) och Arbetsgivarverket. Det av OFR:s förbundsområden som förhandlar för poliser heter OFR/S, P, O.

Den svenska modellen

Hur stora löneökningar Polisförbundet kan förhandla sig till utöver nivån i avtalet mellan OFR/S, P, O och Arbetsgivarverket är i mycket hög grad beroende av det anslag Polismyndigheten tilldelats. Men, i den så kallade svenska modellen krävs inte bara att Polisförbundet och Polismyndigheten är överens om ett avtalsvärde som ligger högre än industrins märke (det värde för löneökningar som övriga parter har att förhålla sig till). Det krävs dessutom en acceptans från arbetsmarknadens övriga parter – och samhällets stöd.

Polisförbundet och arbetsgivaren

I förhandlingar mellan Polisförbundet och Polismyndigheten/Säpo bestäms periodens kollektiva procentuella löneökningar och nationella gruppsatsningar.

I nästa steg, på regional nivå, görs överenskommelser om regionala gruppsatsningar.

Individen och chefen

Den enskilde polisens lön bestäms av lönesättande chef, eller i kollektiv förhandling, beroende på vad var och en själv valt eller omfattas av.

Läs mer om turerna i en avtalsrörelse