Skyddsombuden tog ett stort ansvar att se till att hålla i rekommendationer och beslut även i de lägen då pandemin verkade klinga av, vilket var särskilt bra med tanke på att pandemin tog fart igen på senhösten. Den tredje vågen kom som en chock för många, som upplevde att det var tufft att behöva gå tillbaka till det tidigare läge med att åter igen använda skyddsutrustning och hemarbete.

Samsynen med polismyndigheterna förbättrades under året, tack vare att Polisförbundet jobbat hårt under fjolåret för att få allt på plats. Skyddsombudens arbete har varit ovärderligt under pandemiåren, tack vare sin uthållighet med att påtala brister och bevaka arbetsmiljön.

En annan fråga Polisförbundet drivit är att få arbetsgivaren att tydliggöra vem som ska göra vad och under vilka förutsättningar, vilket vi inte lyckats få dem att möta oss i. Vi anser att poliser ska göra utföra de arbetsuppgifter de är utbildade för. Det ska alltid vara två poliser i situationer där det finns påtaglig risk för hot eller våld, eftersom en civilanställd inte är utbildad och inte har samma skyldigheter och befogenheter att ingripa som en polis har.

Lokalfrågan

Polisförbundet har länge drivit frågan om att polismyndigheternas lokaler ska utgå från verksamhetens behov. I april 2021 fattades det beslut om flexibla och öppna planlösningar, helt emot Polisförbundets uppfattning. Vi var tydliga med att vi ska följa utvecklingen och agera med stöd av arbetsmiljölagen i de fall vi behöver göra det.

Nya fordon och vapen

Under året upphandlades nya polisfordon – Volvo vann upphandlingen. 100 poliser deltog i en arbetsmiljöutvärdering inför valet av fordon där Volvo XC60 fick högst poäng av deltagarna. Det har varit problem med hundbilarna, så Polisförbundet har under året försökt hitta lösningar för att hitta lösningar tillsammans med arbetsgivaren.

Ett formellt beslut fattades om att införa elchockvapen (ECV) permanent som godkänt våldshjälpmedel och en upphandling av dem startades. Säkerhetspolisen fick också ett nytt tjänstevapen under året, Sig Sauern byttes ut mot pistoler från tillverkaren Glock. Där var Polisförbundet med i upphandlingsarbetet.

Skydd för poliser

Under 2021 avslutades projekt Medarbetarskydd, där en rad goda förslag vuxit fram. Elva förslag till författningsändringar har lämnats över till regeringen i en hemställan om en särskild offentlig utredning (SOU). Det handlar om frågor som personlig integritet, sekretess, skärpta straff i vissa brott och minska tillgången till polisers identiteter via upplysningsföretag. Tanken med förslagen är att poliser inte ska bli lika exponerade som de är idag. Projektet tog fram en medarbetarskyddsenkät som genomfördes dels under 2018 men även 2021 och Polismyndigheten har för avsikt att fortsätta med denna enkät var tredje år vilket är positivt. Resultatet av enkäten visar tydligt att poliser är de som utsätts mest för otillbörlig påverkan.

Polisförbundet har till exempel lyft frågan om att alla poliser borde få ett särskilt tjänstekort där inte namn och personnummer finns med för att kunna skyddas från direkt exponering för påverkansbrott. Genom projektet har tre medarbetarskyddskoordinatorer anställts ute i Polismyndigheten, vilket det finns en avsikt att fler regioner ska få. I grundutbildningen har man också infört ett kursmoment om medarbetarskydd och hur man kan skydda sig som polis och vilka åtgärder arbetsgivaren kan besluta om.

Polisförbundet har under 2021 fått igenom att man behåller sina lönevillkor om man behöver bli flyttad från exempelvis yttre tjänst till inre tjänst som en skyddsåtgärd, för det ska inte innebära försämrad ersättning för den enskilde. Polismyndigheten har också äskat 400 miljoner kronor extra till ett tekniklyft för att bland annat kunna finansiera kroppsburna kameror till poliser i yttre tjänst i hela landet. De kroppsburna kamerorna har visat sig ha en god arbetsmiljöförbättrande effekt.

Det finns ett tidigare regeringsuppdrag om förbättrad arbetsmiljö där Polismyndigheten avsatte 50 miljoner extra per år under åren 2018-2020. Pengarna skulle användas till arbetsmiljöförbättrande åtgärder med nationell bäring för hela verksamheten ända ut till den enskilde medarbetaren. Det kom in en mängd äskanden från verksamheten där vi har fokuserat på det vi bland annat genom motionerna vet att våra medlemmar har behov av. Det har fördelats medel till ett flertal projekt och arbeten såsom medarbetarskydd, en enhetlig konfiguration på MP5, bäranordningar, yrkeshandledning, ergonomi Polisbil 2028, hållbart ledarskap, splitterfilm på fordon. Polisförbundet har också fortsatt påtala vikten av att få med arbetsmiljön på ett tydligare sätt i verksamhetsplanen, som kallas för VEK (verksamhet, ekonomi, kompetensutveckling) och den så kallade ISK (intern styrning och kontroll). Det skulle också ge en bättre möjlighet att budgetera arbetsmiljön.

Under året startade vi ett likabehandlingsnätverk där varje region är representerad. Vi har tagit fram mål i nätverket för kommande arbete. Några av målen är att det ska påbörjas en planering av en revidering av Polisförbundets jämställdhets- och mångfaldsprogram, att rikspolischefen ska bli mer synlig i dessa frågor, samt att likabehandlingsnätverket är etablerat och utbildat.

Hot och våld mot poliser 

Polisförbundets undersökning från 2021 visade också att nästan hälften av poliserna i landet har utsatts för någon form av hot eller våld under de senaste tolv månaderna. Bland poliser i ingripandeverksamheten är det drygt 8 av 10.  

Två händelser som påverkade oss under året var när en områdespolis sköts till döds i Göteborg, samt dödsfallet i Malmö i samband med polisskyddet av en konstnär. I det arbetet har skyddsombuden haft en viktig roll i krishanteringen och krisstödet har fungerat väl. 

Polisförbundet lämnade under året in ett remissvar om utredningen om en ny lag för ordningsvakter. Flera av lagförslagen välkomnas, men Polisförbundet gav kritik för att polisbristen lett fram till att ordningsvakter allt oftare används som substitut för poliser. Fyra veckors utbildning är också för lite med tanke på att ordningsvakter föreslås ges ökade befogenheter. 

Vidare har vi lyft frågan om civilas arbete i miljöer som innebär påtaglig fara för hot eller våld. De civila har i förhållande till poliser inte samma förutsättningar att arbeta i dessa miljöer med påtaglig risk för hot eller våld eftersom de saknar utbildning, utrustning och lagliga befogenheter att använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd. Brister i riskbedömningar och åtgärder innebär inte bara risker för civila utan även för poliser som arbetar tillsammans med civila och där ensamarbete kan uppstå. Vi kräver minst två poliser vid situationer där påtaglig risk för hot eller våld kan förekomma. Arbetsgivaren måste klargöra vem som gör vad och under vilka förutsättningar. 

Onödig administration 

Stora mängder polistid går åt till onödig administration. Det visade en undersökning av Polisförbundet från 2021. Drygt 30 procent av poliserna uppger att de lägger 7-10 timmar i veckan eller mer på administrativa uppgifter som skulle kunna utföras av civilanställda. Det kan vara sådana uppgifter som att skriva in anmälningar, registrera beslag, göra efterlysningar, och till och med att sitta och skriva ut sina egna inspelade förhör. Administrationen som skulle kunna utföras av andra än poliser motsvarar nästan 1 900 poliser per år mätt i årsarbetskraft. 

Polisförbundets arbetsmiljöprogram 

Till stöd för vårt långsiktiga arbetsmiljöarbete antog Polisförbundets kongress 2020 ett reviderat arbetsmiljöpolitiskt program.