Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, har otryggheten ökat. Tryggheten har därför blivit en av de viktigaste frågorna i årets val. Mycket av politiken och retoriken har handlat om straffskärpningar och hårdare tag. Detta kan vara befogat, men en viktig dimension saknas – det brottsförebyggande arbetet. 

I dag finns många lokala och framgångsrika brottsförebyggande initiativ som samordnar krafter från olika delar av samhället, men insatserna är splittrade och många gånger beroende av eldsjälar. Det är inte gott nog.

Därför har våra förbund samlat sig kring ett antal förslag som på allvar kan lyfta det brottsförebyggande arbetet. Både Polisförbundet och Akademikerförbundet SSR:s medlemmar arbetar med att förebygga brott, och vet vad som fungerar – och vad som inte fungerar ute i verksamheterna.

Under året har vi tillsammans träffat polis, socialtjänst och civilsamhälle, som i flera fall lyckats bryta en negativ utveckling i utsatta områden. Genom samverkan mellan yrkeskårerna, och genom förebyggande arbete. Gemensamma utryckningsgrupper med polis och socialarbetare i Järva utanför Stockholm och veckomöten mellan polis, socialtjänst, skola, hemtjänst, fritids och räddningstjänst i Rosengård i Malmö, är bara ett par metoder som gör det möjligt att agera snabbt och stoppa våldspiraler. Delade målbilder, möjligheter att agera snabbt och en brottsförebyggande kedja som håller hela vägen, ses som nyckelfaktorer för att nå resultat.

Utmaningarna är fortfarande stora, men det gemensamma, strukturerade arbetet har gett resultat. I Järva har antalet anmälda brott sjunkit med tolv procent sedan 2015, och fler ungdomar är i dag behöriga till gymnasiet i Herrgården, Rosengård, än tidigare. Detta är bara ett par goda exempel.

Erkända beräkningar visar att en gängkriminell individ kostar samhället 23 miljoner kronor under 15 brottsaktiva år. Det är, sammantaget, en mycket god investering för samhället att satsa på att förebygga brott. Trots det visar Brå att detta arbete är lågt prioriterat och får lite resurser. Flera aktörer som arbetar inom området rapporterar också att det är lättare att få resurser till reaktiva insatser snarare än till det proaktiva arbetet. Det arbete som görs i dag är dessutom ojämnt fördelat över landet, vilket inte är rimligt: möjligheten att bryta en kriminell bana ska inte vara beroende av gatuadress. Därför behövs både ett förtydligat kommunalt ansvar och en nationell samordnande funktion. Och vi ser, slutligen, att det brottsförebyggande arbetet kräver mer kompetens – inte mindre.

För att samhället ska lyckas bättre i det brottsförebyggande arbetet kräver vi tillsammans:

Kommuner ska ha ett brottsförebyggande uppdrag

Det brottsförebyggande uppdraget tolkas i dag olika beroende på kommun. Riksdagen bör därför förtydliga socialtjänstlagen så att kommunerna får ett brottsförebyggande uppdrag när det gäller deras ansvarsområden. Polisen ska fortsatt ha ansvar för att samordna det brottförebyggande arbetet.

Inrätta statlig funktion för det brottsförebyggande arbetet

Det har gjorts bra brottsförebyggande satsningar genom Brå och Länsstyrelserna, men de räcker inte. Vi menar att det krävs en funktion på riksnivå som har ett övergripande ansvar som bland annat säkerställer att metoder med beprövad effekt sprids över hela Sverige. Om alla Sveriges kommuner ska ha samma möjligheter måste Stockholm, Göteborg, Örebro såväl som Ludvika kunna hämta goda exempel från Malmö – och vice versa.

Satsa på kompetensutveckling

Rätt metoder och kunskap om hur det brottsförebyggande arbetet bäst bedrivs är nyckelfaktorer för att lyckas. Brå har dock gjort bedömningen att varken polisen eller kommuner arbetar kunskapsbaserat i den utsträckning som vore önskvärt. Här finns en stor utvecklingspotential och vi kräver därför att både Polismyndigheten och kommunerna avsätter tid och resurser för kompetensutveckling för dem som arbetar med brottsförebyggande arbetsuppgifter.

Stor vinst

Våra förbund har tillsammans identifierat ett antal utmaningar – och förslag till lösningar – för det brottsförebyggande arbetet i Sverige i dag. Att lösa dem skulle inte bara vara en stor samhällsvinst i sparade skattekronor genom färre brott och mindre våld. Det skulle framförallt vara en stor vinst i minskat mänskligt lidande, både för brottsoffer och de individer som väljer en annan bana. Varje människa som klarar sig undan ett liv i kriminalitet är en seger.

Lena Nitz, ordförande Polisförbundet

Heike Erkers, ordförande, Akademikerförbundet SSR

Publicerad i Svenska Dagbladet 2018-06-17