Polisers utsatthet för hot och våld är hög. Högst är den bland poliser i yttre tjänst där nästan nio av tio utsätts för verbala hot och olika former av våld under ett år. Det visar våra undersökningar.
Hot och våld mot poliser har blivit vanligare, grövre och mer utstuderat, tycker Polisförbundets medlemmar.
Omkring fyra av tio poliser svarar i Polisförbundets Novus-undersökningar (2017-2023) att de det senaste tolv månaderna utsatts för hot, våld, trakasserier eller annan otillbörlig påverkan.
Ställda inför olika exempel svarar ännu fler, fem av tio att de utsatts.
Mest utsatta är poliser som jobbar i den så kallade ingripandeverksamheten, IGV. På en övergripande fråga om utsatthet för hot och våld svarar runt sex av tio att de utsatts. Ställda inför konkreta exempel på utsatthet svarar nästan nio av tio att de utsatts de senaste tolv månaderna.
Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow förklarar varför den självrapporterade utsattheten skiljer sig åt mellan de två frågorna.
– Många poliser är så vana vid verbala hot – och ibland till och med vid våldsamt motstånd – att vissa först inte reflekterar över att de faktiskt blivit utsatta för hot och våld. Därför får vi högre siffror i den fråga där vi ger konkreta exempel på vad man kan ha blivit utsatt för.
Bland poliser totalt utsätts runt fyra av tio för verbala hot under ett år. I ingripandeverksamheten utsätts runt sju av tio. Våldsamt motstånd är också vanligare i ingripandeverksamheten där runt sex av tio poliser utsätts.
Poliser är både utbildade och utrustade för att stå emot hot och våld. Utsattheten är ändå allvarlig.
– Poliskåren finns till för att värna andras trygghet och säkerhet. Därför är hot och våld mot poliser ytterst en attack mot allas våra demokratiska fri- och rättigheter, säger Katharina von Sydow.
Den enskilt viktigaste faktorn för att öka säkerheten är, enligt poliserna själva, fler poliser. Omkring åtta av tio vill se fler poliskollegor för en ökad säkerhet.
Polisförbundets Novus-undersökningar om hot och våld har genomförts vartannat år sedan 2017. Det totala antalet svarade brukar ligga runt 2 000 (undantaget 2023 då antalet svarande var drygt 1 000). Svarsfrekvensen brukar ligga runt 50 procent och undersökningarna genomförs så att åsikterna ska vara representativa för Polisförbundets medlemskår.
Poliser som arbetar mot organiserad brottslighet kan sedan april 2024 använda en annan uppgift än namn i beslut och handlingar − något som vi arbetat för under en längre tid.
Polisförbundet har arbetat aktivt för att det ska bli lättare att få ett så kallat särskilt tjänstekort, där ditt namn ersätts med ett nummer.
En områdespolis i Stockholm blev så illa biten under ett ingripande att det gick igenom kläderna och skadade huden. Tingsrätten nekade först kränkningsersättning, men efter att Polisförbundet hjälpt medlemmen att överklaga får polisen nu drygt 10 000 kronor.
Om du blir anmäld för brott i tjänsten kan du som medlem få dina advokatkostnader betalda genom vår rättshjälp. Du kan också få juridiskt stöd av våra förbundsjurister i vissa fall.
Att vara områdespolis handlar mycket om att jobba brottsförebyggande och skapa trygghet. För Richard Hedström, områdespolis i Enköping, är drivkraften att hjälpa människor att hamna rätt i livet. – Här känner jag att jag kan göra skillnad.
Det finns flera praktiska problem med att leva med skyddade uppgifter. Till exempel kan det vara dyrt att teckna hemförsäkring och svårt att få bostadslån. Men vi har lösningar på det!
Stiftelsen startades för att stötta poliser som skadats efter att ha utsatts för brott i tjänsten. Läs mer om den och se siffror för hur vanligt det är med brott mot poliser.
