Åtta av tio poliser säger att de har funderat på att säga upp sig. De två främsta skälen de anger är dålig lön och pågående omorganisation. Det visar en färsk medlemsundersökning som Polisförbundet utfört i samarbete med Novus Opinion.
– Det behövs fler poliser, inte färre. Poliskåren behöver alla sina resurser, all erfarenhet och kompetens. Det här är alarmerande siffror som polisledningen måste ta på största allvar. Sverige befinner sig i ett allvarligt läge med terrorhot och stora flyktingströmmar, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.
142 fler poliser har slutat under 2015 än under 2014. Och då är det två månader kvar på året i den senaste statistiken. Polisförbundet kan nu visa att siffrorna riskerar att mångdubblas. Att detta sker samtidigt som antalet sökande till Polishögskolan minskar kraftigt är ännu mer oroväckande.
Polisförbundet har under längre tid kritiserat polisernas oacceptabelt låga löner och undermåliga arbetsmiljö. Tidigare i höstas lanserade förbundet kampanjen ”Nu räcker det!” där vi går ut med att organisationen laddar för konflikt. Poliserna har också visat sitt missnöje bland annat med att skicka brev till rikspolischefen och inrikesministern och med manifestationer på gator och torg. Den kritiken har polisledningen, med rikspolischef Dan Eliasson i spetsen, avfärdat.
– Vi riskerar ett dränage av polisiär kompetens. Detta i ett läge då kraven och påfrestningarna på polisen ökar för var dag som går. I ljuset av detta blir det helt orimligt att polisledningen inte kan uppfylla våra helt rimliga lönekrav på lägst 25 000 kronor i månaden och 28 000 efter fem års tjänst. Polisiär erfarenhet måste värderas, säger Lena Nitz.
Lönen är en viktig faktor, men även omorganisationen har stor påverkan på varför poliser vill sluta. Åtta av tio poliser upplever att arbetssituationen har förändrats negativt i samband med omorganisationen. Tung arbetsbelastning, oklara beslutsvägar och stor oreda är några av de punkter man nämner.
– Omorganisationen har skapat kaos. Men polisen i Sverige är ingen experimentverkstad. Och i det läge vi har nu med omfattande yttre hot förvärras en redan ansträngd arbetssituation, säger Lena Nitz.
Rikspolischef Dan Eliasson menar emellertid att reformen ska fortsätta genomdrivas i oförminskad hastighet.
– Det är oansvarigt. Vi har en underdimensionerad och underfinansierad organisation under oerhört starkt yttre tryck. Att då genomdriva reformer utan de resurser som krävs och skapa stor oreda i ett allvarligt säkerhetsläge är fullständigt oseriöst. Inrikesminister Anders Ygeman måste dra i nödbromsen. I det här läget måste polisreformen göra halvhalt och professionellt polisarbete måste värderas, säger Lena Nitz.
– Anders Ygeman har själv uttryckt att mängdbrott och snatterier ska prioriteras lägre. Jag tycker det är en korrekt bedömning. Icke desto mindre vill vi undvika att det verkligen blir en ”Tjuvarnas jul” och ge fullt utrymme åt den vanliga kriminaliteten när stora polisresurser går åt till flyktingtillströmning och terroristhot. Reformtakten minskar kårens effektivitet. Vi riskerar massflykt från polisen. Därför är det dags för handlingskraftiga politiska beslut: Gör halvhalt på polisreformen och det nu, säger Lena Nitz.
Polisförbundets krav (till arbetsgivaren):
- Acceptera Polisförbundets viktigaste lönekrav på lägst 25 000 från start och lägst 28 000 efter fem år i tjänst
Polisförbundets krav (till regeringen):
- Tillsätt en kriskommission för polisreformen med fack, arbetsgivare och ansvariga politiker. Kommissionen ska ha i uppdrag att identifiera vilka åtgärder som måste prioriteras och vilka som måste vänta. Där åtgärder ska genomföras måste tillräckliga ekonomiska resurser tillföras.
Kontaktperson:
Emma Nilsson
Kommunikationschef
0703 - 99 86 00