Polisförbundets skyddsorganisation har i flera år jobbat med att få en ökad tydlighet kring polisers skyldigheter och rättigheter att göra slagningar i Polismyndighetens register.
– Vi poliser har en skyldighet att ingripa 24 timmar om dygnet om vi misstänker brott. Det gör att en del av dessa slagningar görs på fritiden. Men de är fortfarande tjänsterelaterade. Riktlinjerna måste bli tydligare om vad man får och inte får göra. Men med den organisationsstruktur vi har blir det otroligt svårt att komma framåt snabbt och få ett beslut i frågan, säger Patrik Danielsson, nationellt huvudskyddsombud.
Läget är allvarligt. Poliser har till och med blivit åtalade för slagningar trots att de har upprättat ett underrättelseuppslag eller mejlat till en chef att de gjort slagningen. Enligt Polisens särskilda utredningar (SU) har misstankarna om olovliga slagningar ökat och även SU:s slutsats är regelverket är otydligt.
Läget är allvarligt. Poliser har till och med blivit åtalade för slagningar trots att de har upprättat ett underrättelseuppslag eller mejlat till en chef att de gjort slagningen.
Trots samsyn mellan skyddsorganisationen och arbetsgivaren redan 2022 har ändå inget hänt med regelverket. Orsaken är Polismyndighetens arbetsordning med i det här fallet totalt sex olika så kallade processägare som är involverade i frågan.
– Det är otroligt trögjobbat och blir ett direkt hinder i arbetet framåt att ingen har helhetsansvaret för frågan. säger Patrik Danielsson.
Polisförbundet jobbar vidare i frågan.
– Det här handlar om våra medlemmars rättssäkerhet. Det är orimligt att de kan åtalas för slagningar de själva uppfattar som nödvändiga och fullt ut kopplade till tjänsten, säger Patrik Danielsson.
