Förhandlare: ”Ingen one-man-show”

Edit är en av sju fast anställda förhandlare i Region Stockholm, i hela landet finns bara cirka 150 förhandlare. Hon har har jobbat som förhandlare sedan 2002 och har fast placering på förhandlargruppen sedan 2009. Tidigare har hon bland annat varit närpolis, spanare och tjänstgjort i Kosovo. 

– Förhandling är det mest utvecklande och roliga jag har gjort. Du vet aldrig var du hamnar och du får samverka med alla andra poliser. Det är ingen one-man-show, säger hon.

Komplexa och utsatta situationer

Att vara förhandlare innebär att jobba i komplexa och utsatta situationer. Förhandlare jobbar civilt och rings in vid behov av vakthavande befäl. I bakfickan har de en rad taktiker och tekniker för att jobba med bland annat suicidnära människor. Det handlar inte om att lösa ärendet utan att tillföra en annan syn och stötta de som jobbat med ärendet från början, berättar hon:

– Jag ska inte ta över utan ibland bara ställa mig bredvid mina kollegor så att de orkar lite längre, säger hon. Ibland går det inte att förhandla, men bara att vi för ett samtal gör att vi kan skapa en lucka då våra kollegor hinner förbereda sig mer.

Andra uppgifter kan vara att förhandla vid gisslansituationer och vara med i jakt på gärningsperson. Att lämna dödsbud, och då både omhänderta starka krisreaktioner samt försöka ge familjer en positiv bild av polisen för att de ska vilja medverka i utredningarna, är en annan återkommande uppgift.

– Förhandlargruppen arbetar även med RRI, Riskreducerande Insatser, där vi har frivilliga samtal med människor som begått brott, och försöker stötta dem i det vardagliga livet och få dem att se skäl till att sluta begå brott, säger hon.

"Facket är en bra stöttepelare för oss poliser." – Edit, förhandlingsledare

Inom svensk polis sedan 1997

Polisen i New York testade konceptet förhandling vid ett bankrån redan 1973. Det visade sig fungera och taktikerna började läras ut i Sverige 1997 med instruktörer från bland andra NYPD. Svensk förhandling har även starka influenser från Scotland Yard.

– Man jobbar på samma sätt över hela världen. Det är ett ständigt utbyte med andra länder vilket är jättehäftigt. Jag har också haft förmånen att gå Scotland Yards utbildning, säger Edit.

Egenskaper och utmaningar

Vilka egenskaper krävs för att bli en bra förhandlare?

– Empati är a och o när man möter en människa som mår dåligt eller är i kris. Men inte sympati, det är jätteviktigt att du inte tar med dig allt hem, säger hon.

En utmaning med rollen är enligt Edit att andra poliser ibland inte förstår vilken stöttning de kan få av förhandlare. En annan utmaning är möten med psykiskt sjuka personer som har en helt annan världsbild då de hamnat i en psykos och blir svåra att nå.

– När vi väl rings in, och helst i ett tidigt skede, så har vi bra förutsättningar att göra en insats. Vissa vet inte att vi alltid är beväpnade – behöver det ingripas så gör vi det.

Edit
Ålder: 54 år
Roll: Förhandlingsledare
Region: Stockholm
Gick ut polisutbildningen: 00
Intressen: Mina familj och resor

Om facket

Edit har varit fackligt engagerad sedan skolan till och från, och är ny i förbundsområdet Kamraternas styrelse.

– Facket är en bra stöttepelare för oss poliser, säger hon. Vi har så stora möjligheter när man hamnar i orättvisor eller klammeri på jobbet. Händer det saker som till exempel att en chef agerat olämpligt så finns alltid någon du kan vända dig till. Du behöver inte vara själv.