Skärp straffen för blåljussabotage

Flera års påverkansarbete

Det har blivit vanligare att individer angriper och hindrar poliser, ambulanspersonal och räddningstjänst när de försöker göra sitt jobb.

Efter att Polisförbundet arbetat med påverkansarbete i frågan i flera år, blev sabotage mot blåljusverksamhet en ny brottsrubricering som trädde i kraft 1 januari 2020. 

– Det är viktigt att samhället markerar allvaret när blåljuspersonal angrips eller hindras i sin tjänsteutövning. Ett sådant agerande riskerar både poliser, och allmänhetens liv och hälsa. Därför har det varit viktigt för oss att få en ny lagstiftning på plats, säger Tobias Virolainen, chef för rättskydd och förhandling.

"Lagstiftningen blev för tandlös"

Vi är kritiska mot utformandet av lagen och vill nu se straffskärpningar.

– Lagstiftningen blev för tandlös. Det är många händelser som inte faller under brottsrubriceringen även om de har medfört allvarliga konsekvenser. Dessutom är vi kritiska till att straffet för våld och hot mot tjänstemän bara skärptes för de grova fallen. Vi vill också se en straffskärpning även för händelse som faller under det vi kallar för normalgraden, säger Tobias Virolainen.

Det innebär lagen om blåljussabotage

• Ett nytt brott med benämningen blåljussabotage fördes in i brottsbalken. Brottet straffbelägger att angripa eller annars störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård på ett sätt som riskerar att allvarligt förhindra eller försena genomförandet av ett uppdrag.
• Straffet för grovt våld eller hot mot tjänsteman höjdes till fängelse i lägst ett år och högst sex år.
• En ny straffskärpningsgrund fördes in i brottsbalken. Den innebär att domstolen ska se särskilt allvarligt på fall där den tilltalade med våld eller hot har angripit någon i eller med anledning av dennes yrkesutövning.

Läs också

Polisförbundets kommentar till domen om blåljussabotage i HD-dom