Polisens beredskap – en del av Sveriges motståndskraft

Att skydda civilbefolkningen, upprätthålla rättsstaten och bidra till den inre säkerheten som en del av totalförsvaret kräver en upprustning av den polisiära förmågan vid höjd beredskap och krig.

Höjd beredskap prioriterat av poliser

Politikerna har enats om långsiktiga miljardsatsningar på Försvarsmakten. I en Novus-undersökning (2026) svarar 85 procent av Polisförbundets medlemmar att de vill se motsvarande långsiktiga satsningar på polisens förmåga att hantera höjd beredskap och krig.

1 300 poliser svarade på frågan "Tidöpartierna och oppositionen har enats om långsiktiga miljardsatsningar på Försvarsmaktens förmåga att hantera yttre hot. Behövs liknande långsiktiga satsningar på Polismyndighetens förmåga att hantera höjd beredskap och krig?"

Höjda krav på förmåga vid kris och krig

Polisens uppgift är att värna det demokratiska rättssamhällets lagar och regler utifrån det polisiära grunduppdraget. Genom att fortsatt förebygga, förhindra och utreda brott samt arbeta för att upprätthålla ordning bidrar poliser till den inre säkerheten som en del av totalförsvaret.

Dessa uppgifter blir svårare och mer komplexa i kris och krig, när infrastruktur förstörs och samhällsviktig verksamhet attackeras. Poliser blir också mer utsatta. Men uppgifterna måste fortsatt utföras för att skydda civilbefolkningen.

Vad politiken behöver besluta

Tre politiska beslut är avgörande för att stärka polisens förmåga vid höjd beredskap och krig:

• Satsa på långsiktig polisiär upprustning. Polisen behöver stärkt operativ förmåga och kraftigt förstärkta resurser för bland annat utbildning, övning, skalskydd, förstärkningsvapen, robustare lokaler, fordon som klarar framkomlighet i förstörd infrastruktur, alternativa ledningsplatser samt sambandssystem som fungerar även när mobilnät och el slås ut.
• Inför reservpoliser som förstärkningsresurs. Trots den kraftiga polistillväxten kommer den ordinarie polisresursen inte att räcka till vid höjd beredskap eller krig. För att säkra förmåga och uthållighet – utan att kompromissa med kompetensen – behövs en polisiärt kompetent reserv bestående av polisstudenter och tidigare poliser.
• Låt poliser vara poliser. Poliser kommer att ha en viktig roll i en krigssituation, och samverka nära med Försvarsmakten. Samtidigt ska poliser – även under extrema förhållanden – fortsatt jobba med ordningshållning samt förebygga, förhindra och utreda brott. Det polisiära grunduppdraget består och poliser ska därför ha civil status i krig.

Polisers civila roll i krig

Civil status i krig innebär inte att polisens uppdrag begränsas – tvärtom tydliggörs polisens roll och ansvar.

• Poliser med civil status har rätt att ingripa mot brottslig verksamhet även under väpnad konflikt, inklusive brott mot svensk lag och folkrätten.
• Med civil status arbetar poliser fortsatt enligt det polisiära regelverket. Kombattantstatus skulle kräva växling mellan polisens och försvarets regelverk, med ökad risk för brister i rättssäkerhet och efterlevnad av krigets lagar.
• Med civil status rustas poliskåren för utökade polisiära förmågor och kan fortsätta att verka inom sitt polisiära mandat. Kombattantstatus skulle i praktiken kräva omfattande militär utbildning och begränsa polisens operativa förmåga, bland annat i form av krav på ombeväpning.
• Civil status minskar riskerna för civilbefolkningen genom att poliser och polisiära objekt inte utgör legitima militära mål. Det bidrar till att skydda civila miljöer där polisen verkar och stärker folkrättens grundläggande princip om åtskillnad mellan civila och militära mål.

Varför poliser ska ha civil status i krig

Polisförbundet vilar på demokratiska principer. Vår kärnuppgift är att värna medlemmarnas arbetsmiljö och att säkerställa att polisen även under extrema förhållanden kan utföra sitt samhällsuppdrag: att skydda civilbefolkningen och upprätthålla rättsstaten.

Därför anser vi att poliser ska ha civil status i krig. Civil status är en förutsättning för att polisen ska kunna verka enligt det polisiära regelverket även under väpnad konflikt och för att angrepp mot poliser ska utgöra krigsbrott som kan utredas och lagföras. Det stärker både rättssäkerheten och skyddet av civilbefolkningen.