
Brottsförebyggande arbete – avgörande för samhällstrygghet och polisers uppdrag
Samhällets brottsförebyggande arbete har varit eftersatt under lång tid. Lyckat polisarbete får inte full effekt när nya barn och unga rekryteras till kriminalitet. Polisförbundet och poliskåren anser att fler måste göra mer för att förebygga brott.
När samhällets brottsförebyggande arbete brister är det poliskåren som möter konsekvenserna. Att barn och unga dras in i grov kriminalitet försvårar inte bara polisens möjlighet att lyckas i det brottsbekämpande uppdraget. Det påverkar också tryggheten i samhället och polisers motivation att stanna i yrket.
Brottsförebyggande prioriterat hos poliskåren
Både Polisförbundet och poliskåren ser det brottsförebyggande arbetet som prioriterat. 55 procent av de svararande poliserna i en Novus-undersökning (2023) anger att ”större ansträngningar från övriga samhället i det brottsförebyggande arbetet” är avgörande för viljan att stanna i yrket. Det speglar frustrationen över samhällets bristande förmåga att förebygga brott och skapa trygghet.

Polisförbundet frågade genom Novus drygt tusen poliser vad som är avgörande för viljan att stanna i polisyrket.
Därför behöver brottsförebyggandet prioriteras
Det brottsförebyggande arbetet behöver ges högre prioritet för att:
- Minska nyrekryteringen till kriminalitet
- Ge poliser rimliga och hållbara förutsättningar att utföra sitt uppdrag
- Skapa långsiktig trygghet i samhället
- Använda samhällets samlade resurser på ett mer effektivt sätt.
Vad politiken behöver besluta
Fyra politiska beslut är avgörande för att stärka det brottsförebyggande arbetet:
- Ta politiskt helhetsansvar för att stoppa nyrekryteringen. För att få stopp på inflödet av nya brottslingar krävs långsiktiga, blocköverskridande överenskommelser där kriminalpolitiken och socialpolitiken hålls ihop över flera mandatperioder – med större fokus på tidiga insatser.
- Styr resurser mot mål om långsiktig effekt. Ett paradigmskifte krävs där våra politiker vågar satsa mer på förebyggande i dag för att få större vinst i morgon i form av uteblivna brottsrelaterade kostnader och minskat mänskligt lidande. Mått som exempelvis social return on investment (SROI) bör användas för de prioriteringar av samhällsresurser som ger störst effekt över tid.
- Garantera långsiktig polistäthet för ett starkare brottsförebyggande. Antalet poliser behöver fortsatt öka för att möjliggöra stabil, lokal polisnärvaro i hela landet och skapa utrymme för tidiga brottsförebyggande insatser.
- Säkerställ polisiär erfarenhet i tillväxten. Brottsförebyggande arbete ställer höga krav på kompetens, lokalkännedom och erfarenhet. Polismyndigheten behöver därför ges bättre förutsättningar att behålla, utveckla och använda erfarna poliser i förebyggande roller, bland annat genom återrekrytering, karriärväxling och riktade satsningar på äldre poliser.
Vad Polismyndigheten behöver göra
Tre fokusområden är avgörande för att Polismyndighetens brottsförebyggande arbete ska stärkas:
- Prioritera och freda det brottsförebyggande arbetet. Områdespoliser och kommunpoliser behöver bli fler och få jobba fredat, långsiktigt och med tydligt uppdrag, rätt kompetens och förutsättningar.
- Utbilda fler i brottsförebyggande arbete. Polismyndigheten behöver satsa mer på fortbildning så att fler, med hög kvalitet, kan bidra till det brottsförebyggande arbetet. Särskilt efterfrågat är också utökade kunskaper om gängbrottsligheten.
- Gör det brottsförebyggande arbetet till allas arbete. Den proaktiva brottsbekämpningen måste bli väl känd i hela organisationen. Det kräver en kulturförändring och en insats för att få alla att jobba efter samma målbild – att fler brott aldrig ska begås.